Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rv
förbättringar i de inhemska industrigrenarne, flera planer för
geognostiska undersökningar af landet framkastade, hvilka man
hoppas snart få se på ett eller annat sätt satte i verket.
Vid så fatta omständigheter är det intet under, om landet
till sina särskilda delar ännu är föga bekant i geognostisk
hänseende. För 34 år tillbaka utgaf vordne tjenstförrättande
öfver-masmästaren Carl Otto Bremer ett arbete under titel: Anvisning
pä malm- och bergarter i Storfurs t en dome t Finland, hvilket
arbete upptog den dåvarande geognostiska kunskapen om vårt
land. Det här längre fram införda kronologiska registret öfver
våra hjelpkällor utvisar, att just med året 1824, (alltså liktidigt
med Bremers arbete) de å bergskontoret förvarade
reseberättelser af Westling, Savenius, Tengström m. fl. begynna de
mera detaljerade beskrifningarne af landet. Bremer hemtade
hufvudsakligen sina uppgifter från det nästforgångna århundradets
undersökningar, hvarföre ock hans skrid såväl af samtiden, som
af yngre generationer blifvit ansedd såsom föråldrad. Det oaktadt
är densamma i förhandenvarande arbete icke sällan åberopad, der
nyare underrättelser saknats.
Såsom redan blifvit sagdt, är Finland högst föga i
geognostisk hänseende kändt, och detta lilla är ännu mindre
allmänheten bekant. Del låg hitintills till större delen förborgadt i
bergskontorets arkiv, hvarest bergstjenstemännens berättelser öfver
utförda malmlctningar och andra praktiska undersökningar icke
sällan innehålla uppgifter om bergens sträckningar och geognostiska
beskaffenhet. Bedan för 3 år tillbaka fattade utgifvaren det
beslut, att såväl med stöd af omnämnda berättelser, som af tryckta,
Finlands geognosi berörande, skrifter utarbeta något helt, och nu
efter fulländadt arbete varsnar han tydligt den stora brislßillighet
och de luckor, som i beskrifningen öfver vissa landsändar förete
sig, t. ex. rörande länen S:t Michel och Wasa. Emellertid vill
han icke räkna de 3 nämnda åren såsom en förlorad tid, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
