Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xn
vid vulkaniskar företeelser är fallet — en ofantlig vattenmassa, hvars
flöden med våldsamhet störtade åt söder och ryckte med sig sand,
grus och rullstenar. Vill man hämd antaga en plötslig
temperaturförändring, eller tänka sig redan förhandenvarande
polarismassor, som med inneslutna skarpkantiga stenblock blefvo satte i
rörelse, så låta icke allenast drifstenssamlingarne (till skillnad från
rullstenar) förklara sig, utan derigenom kunna ock de skilda
teorierne om isblocksvandringen (gletscherteorin) och
diluvialflo-den försonande räcka hvarandra handen.
Till tidrymden för diluvialbildningen i Finland hänför sig
äfven uppkomsten af de till sitt inre schiktade åsarne. Dessa
hafva till det mesta samma riktning som bergsräfllorna, ehuru
också undantag förekomma, och bestå af schiktade aflagringar af
sand, grus och rullstenar, med den egendomligheten, att
skarpkantiga stenblock (drifstenar) högst sällan anträffas in uti dem,
men oftast på deras ryggar, hvilket, om man låter den
ofvanan-förda åsigten efter båda hypoteserne gälla, häntyder på ett
sednare uppträdande af ismassor.
Alluvialformationen eller tillsvämt land är den yngsta
om-bildningen af jordytan. För sin uppkomst har denna formation
att tacka dels kemiska dels mekaniska krafter, hvilka från
begynnelsen af skapelsens yngsta tider ännu äro verksamme. Det
vidsträckta österbottniska slättlandet, som ursprungligen varit
hafsbotten, har uppstått genom landets småningom skeende höjning;
många deltabildningar, strömbäddar o. s. v. äro i Finland
alluvial-företeelser. Hit kunde man nästan hänföra Kuusamo sockens
guldhaltiga grund, om icke dess uppkomst faktiskt kqnde bevisas
tillhöra diluvialperioden. Det är alt märka, att Finland, som icke
eger några djurlemningar från de äldre neptuniska formationeme,
dock från denna period kan uppvisa representanter såväl af en
hafs- som sötvattensbildning. Till de första hör snäckjord, till de
andra kiselgur; båda uppträda icke sällan i flera fot mäktiga lager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
