Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
landet, på hvar sin sida af en ifrån S. i denna holme inskjutande
vik*). Omgifvande bergarten är gneis, som genomsättes af en
grönstensgång, förande derb granat och af svafvelkis förorenad
jernmalm. Uti Hamnholmys skärpningen är malmen något
rikare och renare, äfvensom svart glimmer och fältspat här åtfölja
grönstenen. Dessa malmanledningar blefvo i början øj länge
bearbetade, men under sednaste decennier hafva de flerfaldiga
gånger varit föremål såväl för undersökningar, som för
bearbetande, ehuru utan särdeles fördelar20).
Uti jfngesö (Engesö?) jernanledning, å Skata
kronohemmans egor af Hiitis by, tyckes gångarten bestå af grönsten,
granatfels och kalk. Malmgångens bredd är 5 à 6 alnar, och
denna är omgifven af gneis och granit19). Medföljande
mineralier äro: svafvelkis, kristalliserad magnetisk jernmalm, horn*
blende, apatit och granat 3J). Några famnar vester om
malmgången stryker en 3 alnars bred kalkgång 19), och på öns östra
ndde förekommer äfven kalksten 84).
I närheten af Ntv elaks och Tynglaks byar drages
magneten på en stor distance. Vid sistnämnde by hafva fordom 2:ne
skärpningar blifvit anlagde, hvarigenom utrönts, att magnetkis
gifvit anledning till kompassdraget24). I denna trakt upptäcktes
år 1840 af major Gussander ett jernmalmsfölt, som sedan af
Albrecht blifvit undersökt. På nära 200 famnars längd är här starkt
kompassdrag, men några å stället gjorda skärpningar utvisade, att
malmen förekom insprängd i grönsten. Nära skärpningame
uppträder gneis med strykning i O. och W., och xj% verst i S. fr|a|
*) På en år 1855 i Topografiska Depoten i S:t Petersburg tryckt
karta öfver Finland åro dessa båda upptagna som skilda holmar.
Troligen voro de det äfven ursprungligen, men hafva genom landets höjning
blifvit i N. förenade, så att i S. en vik bildat sig. Westling och Thoreld
intyga åfven detsamma, men vid baron Tilas tider tyckas de ånnu varit
skilda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
