Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«7
malmfältet förekommer ett 30 à 50 fot högt granitberg I
närheten af Tynglaks anträffas diorit vid Fiskars torp 34).
Galtarby gamla jerngrufva innehåller endast magnet- och
svafvelkis 16), insprängde i nästan tät quarzfels 84). Berget,
hvarpå Galtarby åbyggnaderne ligga, består till en stor del af
svartgrå, mera fin skiffer, med strykning O. och W. och på sina
ställen med små ådror af svafvelkis och kalk lft). I Galtarby
viken anträffas en körtel af magnetkis i diorit, som genomskäres
af granitgångar
På Brants (Brantens} hemmans egor finnas några
skärpningar, som troligen blifvit anlagde för jernmalm, men hvilka ej
hålla annat än magnet- och svafvelkis uti en lös talkig bergart
Anmärkningsvärdt är svafvelkisen förekommande härstädes. Den
anträffas nemligen sammangyttrad i bollar, som bestå af en stor
mängd kuber. Enligt bergskontorets samling finnas, utom de
här anförda, ännu jernanledningar på Skalderholm, Käringö
och Biskopsö, om hvilka ingenting närmare är kändt 84).
De i denna socken belägna gamla silfvergrufvorna på
West-loks, östand och Genböle byars mark föra åtminstone numera ej
någon blyglans utan endast svafvelkis och möjligen något
magnetkis. Det är mycket troligt, att svafvelkisen ljusare fårg
härstädes gifvit anledning att upphöja de gjorda skärpningarne till rang
och värdighet af silfvergrufvor. Endast i Westlaks skärpningen
kunna några få spår af blyglans observeras; för resten ha de ej
något anmärkningsvärdt att uppte.
Trenne jernbruk finnas å Kimito storö, nemligen Dal
(masugn), Björkboda och Sunnanå (båda med stångjernssmide).
Vid Dals bruk bestå bergen af ljusgrå och rödaktig,
mycket skiffrig gneis med strykning O.N.O. och W.S.W. En
half mil från bruket anträffas på båda sidorna af ett smalt sund,
Hundhålet kalladt, men isynnerhet på Köpmansgrundet, en i
Kimito ovanlig, vittrande rapakivi, som är mycket tøltspatsrå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
