Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
dande 16). Ungefär 8 verst i W. frän bruket uppstiga
\idSund-8vedja branta granithöjder ur hafvet, hvari finnas körtlar af
gneis, som innehålla mycket glimmer och något hornblende 24).
Dylika körtlar anträffas 2]/2 verst i O. från sistnämnde ställe på
Westerbacka och Wihiniemi 24). Tre verst i S.O. från Dals
bruk är på Bockholmen rådande bergarten syenit, med gångar
af yngre granit24).
1 Långvik förekommer svafvel- och magnetkis i gneis.
Vid Långviks rusthåll, som är beläget 1 verst från stranden, är
granit och gneis rådande, samt anträffas i sednast nämnde
bergart körtlar af grönsten och magnetkis. Vänder man sig från
rusthållet 2 verst åt S., så möter ett stockartadt förekommande
af glimmerskiffer lik gneis med quarz och mycket magnetkis, som
starkt verkar på kompassen 24).
I närheten af Björkboda bruk uppträder å flere ställen en
grofskifTrig gneis med strykning från O. till W. 24).
Bjerno.
En egentlig bergsträckning anträffas ej i denna socken lö).
Det såkailade Landtkärrs berget är det enda som kan göra
anspråk på ett strykande från N.W. till S.O. — Det är kält, dels
brant, dels långsluttande, och består mest af grå granit u). 1
allmänhet uppges bergarten här vara gneis 24), men äfven granit,5).
Få socknar i landet kunna framvisa så många spår af
bergsmanna-industri, som denna. Här finnas fyra jernbruk, nemligen
Tyko, Mathildedal, Näse eller Kustö och Koskis, af hvilka
det första och sista hafva masugnar, de öfriga båda
stångjerns-smide. Koskis var i äldre tider ett ansenligt jernverk, som
redan den 25 Oct. 1679 erhöll privilegium på 2 masugnar och 4
hamrar. Numera har jernsmidet upphört, och sedan år 1799
blef här en kopparhytta anlagd 2ö).
Af de jernanledningar, som för det närvarande ännu bear-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
