Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1850 den 9 Maj
1851 „ 7 „
1852 „ 17 „
1853 den -9 Maj
1354 „ 6 „
1855 „ 11 „
.261
till o. m. d. 15 Maj; och enligt
Kjöer-bölling ungefår samtidigt till
Helsingör, eller blott något tidigare
än till oss. Innevarande år (1859)
hördes Göken i Helsinge Kyrkoby
d. 8 Maj.
Göken är en häftig och skygg fogel, som flyger snabbt, men
tager sig dåligt fram på marken, der han blott i nödfall sätter
sig. Han är ofördragsam, och, sin maka undantagen, tål han
ingen annan fogel hvarken af egen eller fremmande art i sitt
grannskap. Också synes han vara hatad af alla andra, isynnerhet
af de små foglarna.
Gökens rop om våren utgör tillika hans sång och är af alla
välkänd och omtyckt. Detta hans rop har gifvit honom namnet
kukku, och ljuder isynnerhet angenämt under en stilla ljum
vår-eller sommarafton, samt höres ganska långt och mer eller
mindre ofta under de olika tiderna af dygnet. Honan ropar icke
kukkuu, utan har ett egendomligt läte hvarmed hon besvarar sin
brudgums kärlekssång. Detta hennes ljud uttryckes i Sk. Fn.
med plitt-plilt-plitt.
Ånmärkn. Med otålighet förbidas Gökens första rop om våren af ung och
gammal. Barnen härma hans sång, och räkna, då de första gången
höra honom, antalet af ropen, troende att detta antal antyder
mängden af de år, under hvilka de ännu få lefva, önskande dervid att
ropen måtte blifva rätt många; de redan giftvuxna tärnorna önska
vid ett dylikt tillfälle tvärtom att ropen må blifva ganska få,
såsom bestämmande mängden af de år, de ännu hafva att lefva som
ogifta m. m. Bevis uppå den utmärkelse Göken rönt hos det Finska
folket, äro de honom uti sångerna tilldelade många smeknamnen,
såsom kultakielinen, kultalintu, hopiarinta m. fi.
Gökens fortplantning, om hvilken Folksagan och Mythen
berättar så mycket underbart, är i sjelfva verket så märkvärdig,
att något derom äfven i detta arbete torde böra förekomma,
hvarföre jag meddelar följande uppgifter, till största delen i
utdrag efter Naumann,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
