Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.262
Det är åt arter af SängarSqätt-, Ärle-, Piplärk- och
Lärk-slägtena, m. fl. småfoglar, som Göken öfverlåter besväret
at| rufva sina ägg och att uppföda sin afkomma. Dessa foglar
äro nemligen alla sådana, hvilka lefva af insekter, eller
åtminstone uppföda sina ungar dermed.
Vid upptäckandet af ett för hennes afsigt passande bo visar
Gökhonan, då hon är färdig att lägga ett ägg, en förundransvärd
instinkt, som hos henne förutsätter en i högsta grad utbildad
synförmåga, då äfven de mest undangömda bon af henne
påfinnas. Dessa upptäcktsfärder utföras af Göken vanligen tidigt
på morgnarna, då hon kan förmoda det minsta antal vittnen vid
sitt förehafvande. Är boet funnet, afpassar hon för sitt äggs
läggande deri en sådan stund, då boets ägare äro frånvarande,
emedan hon generas af det larm dessa vid hennes ovälkomna
besök ovilkorligen skulle tillställa. Vid sådana tillfällen ses
Gökhonan alltid ensam, ty hon synes då sorgfälligt undvika den
kär-låtna hannens sällskap, helst denne ingalunda visar minsta intresse
vid honans bestyr med äggen, eller lika litet som hon bekymrar
sig om ungarnas uppfödande.
Då man sednare om våren eller ännu vid sommarns början
ser en Gökhona i närheten af bebyggda ställen, nere bland buskar,
eller på något annat för henne ovanligare ställe, kan man vara
säker uppå, att hon är i begrepp att lägga ett ägg uti något
dervarande bo, eller ock just redan laggt det.
Hon lägger årligen 4 à 6 ägg, och det med så långa
mellanskof, att då man finner de första redan i Maj, läggas de sista
först i Juli. Denna äggens långsamma utbildning hos Göken, är
måhända en af hufvudorsaken^, hvarföre bon icke sjelf utligger
dem; ty de förstlagda skulle gå förlorade innan de sista blifvit
värpta. — Äggen äro lika varierande till sin form som
färgteckning, och man finner ibland dem blekt blågrönaktiga, gråhvita,
gulhvita eller gulbrunaktigt hvita. De äro fläckade, punkterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
