Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
den ursprungliga tväryxan, eller med andra ord sà att eggen är
vänd tvär emot skaftet, hvilka slags yxor äfven af Ryssarne
förfärdigas endast till handel med infödingarne.
Till jemförelse har jag ä planchen IX aftecknat fyra
utländska former på stenyxor, som bevaras uti Universitetets
Etnografiska Museum. Möjligen är fig. 31 dock en rätmejsel. Den
är formad af kiselskiffer och hemtad ifrån Vänskaps-Oarne.
Äfven detta exemplar fanns ännu för någon tid sedan uti grefve
Steinheils mineralsamling. Fig. 32, äfven af kiselskiffer,
medförde jag jemte ett annat dylikt, ehuru något mindre exemplar
ifrån Sandvichsoarne, der den enligt å stället erhålleu uppgift
blifvit begagnad som tväryxa. På samma sätt har en tväryxa af
hård lerskiffer, flg. 33, kommit hit ifrån ün Kadjak i ryska Amerika,
hvarest för icke längesedan infödingarne, Konjager benämnde,
använde densamma. Fig. 34 har blifvit funnen i Ryssland i
närheten af Wolga-floden. Den består af diorit och kan Ömsom
hafva varit använd som rätyxa och hammare.
Planchen X framställer ännu några redskap, som af den
finska nordbon blifvit använde vid dess fredliga sysselsättningar.
Så L ex. ses i fig. 35 afritad en skaftkil af glimmerskiffer,
veterligen en för Finland mycket sällsynt form, som påträffats i
Wir-dois kapell. Dess fordna bruk har uppenbarligen varit, att den
som kil indrefs i träd medelst en trädklubba och var försedd
med ett i hålet sittande skaft I Sverige äro dessa former ej
så sällsynta; jag har till jemförelse fig. 36 aflecknat en i
friherre Linders samling befintlig skaftkil af grof gneis, som blifvit
funnen i Södermanland. Den skiljer sig såväl i form som
bearbetning från den finska, men hvad som gör dem begge till
enahanda verktyg och som karakteriserar dessa är, att skafthålet
befinner sig i närheten af banan. Fig. 37 är en hammaryxa af
finkornig diorit, funnen i tillandningarne efter Wuoksens fällning.
Båda ändorne af detta redskap äro kilformigt tillspetsade, hvaraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
