Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
dock den ena är något mera afrundad. Fig. 38 återger en
hammare af en porfyrartad bergart, funnen i Kumo socken. Den
skiljer sig från hammaryxan genom den å ena ändan befintliga
banan. De begge sednare här anförda formerna äro ej så
alldeles sällsynta i Finland.
Vi komma nu till sådane jordfynd, som af landets äldsta
bebyggare användes till jagt och försvar. Bland de föregående
intar pilen eller kastspjutet det förnämsta rummet. Af de
qvarlefvor, som nu uppgräfvas ur jorden, är det svårt att bestämma,
om de tillhört det ena eller andra slaget af dessa; äfven
nutidens vildar begagna oilast enahanda spetsar såväl på sina pilar
som kastspjut, och skilnaden dem emellan beror endast på
skaftet. På grund häraf vill jag för de å planchen XI aftecknade
fyra figurerna bibehålla den gemensamma benämningen
pilspetsar, ehuru alla äro af olika form och möjligen varit använde på
olika sätt Fig. 39 består af talkskiffer och är funnen i Wirdois
kapell. De tre följande figurerna tillhöra i original friherre
Linder och äro alla formade af olika material. Fig. 40 består af
kiselskiffer och fig. 42 af lerskiffer, begge funne i Wihtis socken,
hvaremot fig. 41 är förfärdigad af glimmerskiffer. I förhållande
till hittills i landet gjorde jordfynd är pilspetsen ej någon
alldeles sällsynt form, ty utom här aftecknade anträffas ännu några
exemplar i Universitetets såväl som borgmästar Juselii samlingar.
Å plancherna XII och XIII framställas fem stenredskaper,
som enligt min tanke ej hafva kunnat användas till annat än till
stridsvapen. Jag vill derföre ge dem den gemensamma
benämningen stridsklubbor. Deras form är mycket ovanlig och
anträffas ej i något af de nordiska museerna, hvarföre man möjligen
ej heller kan tillskrifva dem enahanda höga ålder, som de
hittills uppräcknade jordfynd innehafva. Deras egendomlighet ligger
uti de å båda sidor om skafthålet framstående knölar eller
tappar. Jag föreställer mig dessa finnas till, för all åt skaftet för-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
