Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänkte han, vore det så mycket bättre. Vineten blefve
lika stor och risken mindre.
— Fem hundra! För fem hundra daler koppar-
mynt vill du vinna fyratio tusen karoliner. Det var
rask förtjenst!
— Än de två hundra, jag lemnade i förra veckan
och de fyra hundra veckan förut.
— Tror kanske bror att jag stulit dem? Har jag
icke förut lemnat till baka allt samman jag fått och det
i blanka guldstycken?
— Jo visst, för si förstås!
— Och till och med något deröfver!
— Jo visst! — men jag tänkte, för si förstås —
stammade mäster Grijs — att så här i början ... Hm!
— Antingen allt eller intet, käre bror!
— Kan man icke göra början med en del, — jag får
vara nöjd med tjugutusen — sade slutligen mäster Grijs
efter en stunds tvekan.
— En sådan gnidare, som tänker ockra med sjelfve
satan. Men efter jag en gång skall ärfva dig, vill jag
icke vara omedgörlig — fast osäkert är, om vi lyckas
med så litet!
— Nå, så tag dem då! — ropade mäster Grijs och
upptog ur sin gördel en annan skinnpung, som han lade
bredvid den förre. — Men nu skall det blifva någon-
ting utaf, för inte ett vitten till betalar jag.
— Hade jag icke vetat att käre bror haft dem
med sig, hade jag förtjent att rida på trähästen — sade
mäster Haasenkampf skrattande och pekade på ett smalt
vidjespö, som var fastsatt i en springa på bordet. —
Nyss stod det der som en sprättbåge förbi din näsa och
nu är det rakt som en herredräng på söndagen. — Men
nu kunna vi börja!
Han upptog varsamt ur fickan en liten två tum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
