Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och du tror att du ensam kunnat afvärja troll-
domen. Nej, barn, när satan ville hennes ofärd och
hon icke mer var förtjent af Herrens bistånd, kunde
det icke gå på annat sätt. Jag ville gerna ge mitt.
eget hjerta, för att åter ha’ henne här, men när jag
vill bedja för henne, är det som någon skulle hviska.
mig i örat: Du vet icke för hvem du beder! Hon som
du hafver kär är en evigt förtappad! ’
— Ta, ta, ta! Vackert torde slikt tal hjelpa —
inföll Lars. — Nej mäster Hircinius, slottsfogden, och
mannen här midt öfver med röda rocken, ha” nog hår-
dare fingrar än så. Läsa inte presterna både morgon
och afton i vakstugorna och dock, när ser man trons
eller bönens kraftiga hjelp.
— Herre Jesus! — utropade mor Greta häftigt
uppsprittande. — Det var ju i dag, som de två andra
skulle brännas.
Anders jakade.
— Vet du Anders om de bekände till sist? —
frågade hon tyst.
— Åh, det var en fast ynklig syn, ska’ I tro.
Bägge nekade enständigt till synden.
— Så du anfäktar dig mor! — inföll Lars vre-
sigt. — Varit mer att undra på, om de varit rika och
förnäma.
— Den ena — återtog Anders — syntes fuller
andäktig, med läsande och sjungande, knäböjande och
händernas upplyftande, men Malin Matsdotter deremot
skrek argt ät magister Olaus att han skulle lemna henne
i fred, samt tackade derefter mäster Hvittlock och lät
honom jernslå sig till händer och fötter, utan att göra
något det minsta motstånd.
— Gud vare då deras arma själar nådig, — sade
mor Greta andäktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
