- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
195

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

karne i buken och så höggo vi blindt på. Gick gjorde
det som ett nysande att rida öfver dem allihop, men
efteråt tyckte jag att gamle Gråsvansen der ute hal-
tade så konstigt på hälarne. Och kunnen I gissa hvaraf
det kom sig? Jo, han hade snärjt in sig, den stackarn,
i tömmarne på en stor kärra, som han släpat med sig,
tvärs igenom de andra! — I den kärran satt flickan
min der.

Talaren grinade helt belåtet åt de andres miss-
trogna leenden, under det att han lyfte föremålet för
berättelsen i sitt knä.

— Hon sade förstås att hon var gift, — fortfor
han och smekte henne i ansigtet med sin ludna näfve,
— och det till på köpet med den danske officern, som
jag gaf smällen i hufvudet, när vi redo fram ... Hm!
Senare på qvällen skrek hon så alldeles erbarmligt, att
jag aldrig hört värre låt! — men nu håller du dig nog
tyst förstås, eller hur mörka Kätchen?

Flickan slog till ett gapskratt och ryckte honom i
skägget.

— Nå nå, vackert tag! — skrattade han godmo-
digt. Näst långa Märta, som jag tog från den gamle
borgar’n, der nere i Carlshamn, är du, djefvulen ride
mig, numro ett bland alla djur, som bära snörlif och.
fontanger. —

Knektarne utbytte småmysande några skelande ögon-
kast, under det att de tömde sina ölstop. Det såg nä-
stan ut, som de icke skulle haft något emot att äfven
varda ryckte i skägget på samma sätt.

— Det är icke alle, Gu” nå’s, som har så’n tur,
som vår kornett! — sade en af dem, ett gammalt grå-
skägg. — Allt hvad jag tog för mig der nere i fetbyg-
den, ville jag gifva för sådant byte.

— Du går orätt väg, Jonas Dundo! — sade kor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free