Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmen och dess kulturella uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är ’kimkigt att få heimibifrädiem annars i Stockholms förortssam-
hällen. Detta är ett litet stickprov på vad filmen spelar för roll i
våra dagar. Jag ’lämnar nu därhän om vi ha att inräkna det här
ibland filmens kultarellla uppgifter, men diet kan väl få passera som
en kulturhistorisk notis från våra dagar, som ifall det viil sig väl
kan i framtida värde motsvara bevarandet av uppgiften om att de
halländska drängarna, för hundra år sedan och tidigare, när de togo
städja förbehöMo sig ledighet på ”avrättmngsdagar” i orten samt
att slippa äta lax mara än fyra dagar i veckan.
Nu vända vi oss till em annan seriös herre, något i släkt med den
förre, men inte fullt så avvisande. Så här talar han: ”Ja, på bio
går jag någon gång, jag tycker det är roligt att se journalerna, och
så när ni har några trevliga naturbilder. För aM del, jag ser då och
då en inspelad film som är trevlig, man kan då studera främmande
folks förhållanden, men de där amerikanska filmerna, nej, nej, nej!
Om nä bara ville upprätta en biograf, som inte spelade annat än jour-
naler och naturbilder, så skullle jag gå ganska ofta.” Det skulle han
säkert också göra, men han är så pass fåtalig ännu i sin genre, att
man nog inte kan på hans ord grunda någon biograf. Men om den
förre var efterbliven, så är denne snarare en föregångsman, ty det
har visat sig på sista tiden, lyckligtvis, en tendens att bilder av det
slag, han vill ha, mer och mer uppskattas. Se vi på den senaste
säsongen, kunna vi taga fram sådana exempel som Bengt Berg-fil-
men, som kunde presenteras som heläftomfilm, dessförinnan prims Vil-
helms Afrikafilm, vidare Namook m. fl. Utställnimgsfilmem, som just
nu går tredje veckan för praktiskt taget utsålda hus, är också en
sådan där film. Det visar sig ett större och större intresse för film
av den arten. Och lika naturligt som det är att teatrarna i en stad
som Stockholm söka hålla var sin repertonrgenre, kommer det väl
åtminstone i de större städerna att visa sig genomförbart att någon
biograf specialiserar sig på dem typen filmer. Att ’det inom de när-
maste 10, 20 eller 30 åren kommer att gå därhän, det tvivlar jag
inte på, men jag tror framför allt att det kommer att gå fortare än
vi nu beräkna. Mera av det slaget film, marnas det, men kommer
man och ber få påpeka att detta slag av film vore för skolundervis-
miingen något att begagna sig av, så är det inte uteslutet att man
ännu stöter på öppet eller fördolt motfståmd, betraktas som en oväl-
kommen inträngling eller ”.gesdiäftsmakane”. Hur skulle man här
i världen kunna vända sig för .att inte ha ryggen bak ?
Skota vi bry oss om att tala om1dem som se filmen uteslutande ur
teaterns synpunkt ?*) Då får jag väl tala om dem, men det skall
jag göra kort. Deras synpunkt är i grunden den, att filmen är ett
*) Referenten antecknar: ”blandade ja- och nejrop från åhörarna”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
