Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ålderdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det går ej en minut förbi
som dödens bud ej bär.
Och tyst och tankfullt skrida vi
tills dagen ändad är.
Kamrater, hvad vår ring är gles!
Bland oss så många gått
till fjärran kust. Ej mer de ses.
Och vi få minnas blott.
Vi voro vårens gröna löf
den ljusa dagen lång.
När kylig kåre kronan klöf,
vi hörde den som sång.
Vi böjde oss emot hvarann
och sjöngo dess refräng.
Ett eko än, fast våren svann,
har hjärtats sista sträng.
Vår grönska klädde samma stam
och samma gren oss bar.
Hvad en i fröjd och sorg förnam
gemensamt alltid var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
