Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mörka visor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Du kära, hur bittert att inte ha makt
eller kärlekens rätt att befalla!
Nu gick du förbi mig, men inget vardt sagdt.
Och ånyo på vägen har skuggan sig lagt,
den tunga, den mörka, den kalla.
Att kunna säga och vilja säga
för någon annan sitt inre helt,
att inte modstulet orden väga
och ge förtroendet halft och delt,
att våga öppna likt blom för ljuset
det ängsligt bommade hjärtehuset,
det var min längtan, när dig jag mötte,
du var det svek som min längtan slog.
Min sorg dig skrämde, mitt tvifvel stötte
och åt mitt grubbel du bara log.
Besviken stängde jag då mitt sinne.
Till aska brinner min dröm därinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
