Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Seklets sista år är inne.
Sagomäktigt i vårt sinne
stiger det förgångnas minne,
våra hjärtan klappa hårdt.
Se jag vill, hur kinder låga.
Ingen tvekan, ingen fråga!
Känslan ger vår kraft förmåga
och att våga är ej svårt.
Sorg och nöd vi lidit samman,
forna fröjders hjärtegamman,
allt blir brandstoff under flamman,
binder Finlands folk vid vårt.
Och det folket vid vår sida
se vi ängslas, se vi lida,
och vi kunna icke strida,
ty vår arm är svåra svag.
Dock — förgängligt verk gör stålet,
brister lätt som sköra kolet.
Af vårt öde sattes målet
för vårt dåd af annat slag.
Vi må ge de dystra trösten,
vi må bli de tysta rösten,
när den stormigt vilda hösten
sliter bladen dag från dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
