Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rytmsinne. Det är dessa egenskaper som tillsammans
ge hans mäktigaste dikter deras mästerskap,
och det är uteslutande ur dem som hans största
liksom i allmänhet hans tidigare diktning har sitt
upphov. Av hans senare dikter äro däremot många
»mera att betrakta som rimmade tankeförsök än
poesi i vanlig mening» — enligt företalet till
»Gralstänk» — och ehuru han då behärskades av ett
starkt moralfilosofiskt intresse, medgav han, att
diktarten måhända icke var särdeles förtjänt av
att utövas »även med det höga föredömet Goethe
framför sig».
Själv betraktade han icke skaldskapet som
något, vilket innebär en skillnad från andra
människor. Liksom han uttalade som sin övertygelse
att varje människa är en embryotisk övermänniska,
ansåg han, att tillfälligheter, händelsevis
sammanstämmande omständigheter i uppfostran,
samhällsställning, lyckliga och olyckliga erfarenheter bilda
genierna: »Alla människor äro födda genier, men
få nå fram till att bli det i ord eller handling.
Byron blev skald därför att han hade klumpfot,
blev retad till raseri, led av dyspepsi — och en
stor skald emedan han blev förbannad av hela England
och levde sig till samvetskval i sitt venetianska
kvinnomenageri. Fritz Reuter blev en stor humorist,
emedan han var en fyllhund.»
Sannolikt låg det blygsamhet på botten av
denna överdrivna skildring av miljöns betydelse.
Den tvekan, varmed Fröding så länge betraktade
sitt eget författarskap, gör troligt, att han bedömt
det som i huvudsak en produkt av yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
