Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
F. A. Dahlgren, Fredrek på Ransätt, som han kallade sig,
i skildringar af värmländskt allmogelif.
Emellertid är Dahlgrens föredöme af stor betydelse för
Fröding. Dahlgren författade dels det allmänkända
folkskådespelet »Värmlänningarna» dels ett femtiotal små »Viser
på värmländske tongmåle», i hvilka han med humor och
åskådlig, verklighetstrogen kraft skildrade personer och
småhändelser från hemtraktens bondelif. Fröding har af ingen
lärt så mycket som af Dahlgren trots olikheten emellan
föregångaren och honom i själslif. Dahlgrens visor äga
nämligen föga af dallrande känslighet, de äro snabbt och
piggt gifna ögonblicksbilder, som inte afse att gå djupare
in i det inre lifvet. Fröding ger också liknande, rent yttre,
objektiva skildringar, men merendels djupnar hans dikt
genom en innerlig, en stark känsla. Han har i mycket
nög grad förmågan att gå utom sig själf, att gå in i andras
personligheter, att bli den eller den gestalten, som han
skildrar. Hans dikt förefaller oftast att ha något af det
själfupplefvades medryckande, tagande makt, äfven där han
beskrifver lynnen och människoöden, som måste ha stått
hans eget innersta tämligen främmande.
Dahlgren är framför allt berättare, Fröding är nästan
alltid känslodiktare på samma gång som berättare. I sättet
att ta ämnet ha de båda mycket gemensamt och Fröding
är gifvetvis läijungen. Dahlgren lärde honom att aflyssna
folkspråkets karaktäristiska och slående uttryck och att
använda dessa folkord verkningsfullt i dikten. Fröding dref
upp denna konst åtskilligt öfver lärofadern, något som jag
får tillfälle att tala närmare om vid redogörelsen för Frödings
formkonst. Dahlgren hade användt den uteslutande för att
nå en komisk verkan. Fröding nyttjade den också i
allvarliga syften; i båda fallen utvecklade han konsten och
står som ordbildare oupphunnen i stilistisk
verkningsfullhet.
Guitarr och Dragharmonika vardt framför allt berömd
för de värmländska bildernas skull. Mindre uppseende
väckte själfbik terna, de som Fröding sammanfört under
titeln »Griller och grubblerier». Man ville inte riktigt ta
dem på allvar. Det burleska skämtlynne, som gifvit sig
uttryck i hans folklifsbilder, ansågs för kärnan i hans väsen
och de själfreflekterande, tungsinta stämningarna togos mera
som stilöfningar, som begåtts i den ålder, då flyktiga sorger
höra till de dagliga erfarenheterna — den tidiga ungdomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
