Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växa hjeltekonungen öfver hufvudet. Carl Gustafs son och
efterträdare, Carl XI (1660—1697), blef det ändtligen förbehållet
att krossa adelns magt lika grundligt som Gustaf Wasa krossade
hierarkiens och på dess spillror uppresa den enväldige
konungens thron. Men också var aristokraternas egenmägtighet aldrig
större än under hans minderårighet, förmynderskapet fördes
af »riks-enkedrottningen», Hedvig Eleonpra — en nolla i Rådet,
ehuru Tessins och Ehrenstrahls beskyddarinna och anläggarinna
af Drottningholm, mycket annat att förtiga, — och de fem
höga riksembetenas ifinehafvare. Konungens uppfostran
försummades af dessa riksförmyndare, adeln gynnades, allmogen
förtrycktes. Sveriges ära nedsattes i utlandets ögon, och fastän
förmyndarne genom Olivafreden (1660) för alltid gjorde Polen
oskadligt för Sverige, tvungo den sista Polska Wasakonungen,
Johan Casimir, att afsäga sig alla sina förmenta anspråk samt
för alltid afstå Estland och Liefland, hvarjemte de genom freden
i Köpenhamn åt Sverige betryggade de af Carl Gustaf från
Danmark eröfrade provinserna, sålunda afslutande den tionde
Carls verk, synes dock fruktan för en Nemesis hafva föresväfvat
dem och förmått dem att söka inveckla konungen i krig.
all-denstund »han ingenting godt skulle göra här hemma». Men
de hade missräknat sig. Den unge konungen, »som under
kriget fick lära sig läsa och skrifva». — så berättar han sjelf, —
räddade genom segern vid Lund ifrån Danskarne de nya Svenska
provinserna, afslöt med Ludvig XIV:8 mägtiga hielp billig fred
med de öfriga fiender, som riksförmyndarne skaffat landet på
halsen, lät på 1680 års riksdag tilldela sig en magt, som gjorde
honom till »en envålds, allom bjudande och rådande suverän
konung, som insen på jorden är för sina aktioner responsabel»,
ställde förmyndarne till räkenskap och indrog genom Reduktionen
10 grefskaper, 70 friherrskaper och ett ofantligt antal säterier
och kronobemraan, som adeln slagit under sig, samt stäckte
derigenom dennas vingar, kringskar dess magt och gjorde den
fattig i stället för rik. Sträng reformator i alla grenar af
riks-hushållningen, upprättade han också genom Indelningsverket en
stående här, ensam i sitt slag. Enligt denna inrättning skola
vissa hemman hålla soldat, ryttare eller båtsman samt förse
honom med bostad och torp samt årlig lön, hvaraf han lefver i
fredstid, medan kronan i krig underhåller honom sjelf,
rote-hållaren (eller rnsthållaren, som det heter på kavalleriet) hans
familj. Härigenom fick Sverige en alltid stridsfärdig här, hvars
soldater derjemte voro jordbrukare och i alla hänseenden
tillhörde folket, hvilket de voro ämnade att försvara, icke att
förtrycka. Afven åt flottan egnade Carl XI sin omsorg och anlade
Sveriges ännu förnämsta örlogshamn i Carlskrona. Vid sin död
efterlemnade han, likasom Gustaf I, en fylld skattkammare, en
stridsfärdig här, en mägtig flotta och ett i alla hänseenden väl
ordnadt rike. der konungens magt var obestridd, utan att dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
