Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
KOMEDIER I BERGSLAGEN
stryker henne över ryggen. Det är länge sedan,
hon fick en smekning. Hon skjuter rygg som
en katt, kränger med skulderbladen. Herr
Marcurell förtröttas icke. Det är honom behagligt
att nå sitt mål utan snäsor och onda ord. Han
är len i mun som honungsbrödet men utan
bitterhet. Han talar som till ett litet barn, lockar
snyftningar ur bröstet, fast ögonen äro torra av
en begynnande blodets hetta. Dock verkar ej
brödet så snabbt hos kvinnan, utan måtte herr
Marcurell hålla henne fast en timma eller mera.
Med mycken varsamhet leder han hennes tankar.
Han säger:
"Lilla morän skrev till fånen. Si nu är han
kommen och bjuder morän dricka, morän dricka,
morän dricka."
"Dricka," upprepar hon med ansiktet hårt
tryckt mot trät.
Och prästen utan att förtröttas, varligen men
enträget:
"Si morän dricka, morän törstig, morän
driiicka —"
Hon upprepar:
"Morän törstig, morän dricka."
Och prästen:
"Var får morän dricka? Dricka ur sjön.
Stora, kalla sjön. Dricka ur sjön."
Och kvinnan, lydigt och med ett sörplande
ljud:
"Driiicka ur sjön —"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
