Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
KOMEDIER I BERGSLAGEN
råd. När ärendet var avhandlat, föll det sig
alltid så, att Olof någon stund lämnades ensam
med främlingen. Då stod häradsdomaren bak
dörren och lyddes, hällde på huvudet, slöt
högerögat och blickade med det vänstra mot taket, lik
en tupp som väntar tecken från himmelen.
Han var fast besluten att göra gossen till
präst, men det föll sig svårt att sända honom
från gården. En sommar bodde han hos prosten,
då leddes Aron och skaffade sig så täta ärenden
till Lillhammar, att Ryglinge for illa. Och vintern
därpå var det icke tal om att sända Olof till
staden. Han hade blivit så mager och klen, att
han först måste gödas. Men där halp varken
grädde eller kött eller prostinnans mixturer. Olof
tacklade av. Någon sorg kunde det icke vara,
eftersom lynnet förblev ljust som tillförne.
Likvisst sökte han ensamheten och gick ofta upp till
kapellet.
Nu hade Aron sorgliga dagar. Jan begynte
ligga efter honom med förebråelser, därför att
han var så ödsel. Han hade börjat åter
uppbygga det hus, som Hobykarlarna brände för
mor Brita. Han ville göra det lika stort och
präktigt som det förut hade varit. Men härav
spådde Jan endast olycka. Och när nu kriget
bröt ut, togs Jan till vargeringen, och Aron måste
avbryta sitt bygge. Väggarna voro då resta ett
stycke upp i andra våningen. Aron lade tak över
och fick huset ett besynnerligt utseende. Samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
