Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ju in un jay orkar i 11 hr, Bengt, Låt mig
ga hein.»
Gå du! Gå!»
»Bengt är så ovänlig nu igen. Ar Bengt ond
på mig?»
»Nej. Jag är trött. Adjö.»
»Adjö så länge då.»
Ilon gick bland björkarna, försvann bakom
en stam, kom fram, försvann. Nu blef hon länge
borta. Han flyttade sig litet åt sidan, så att ban
kunde se henne. Där gick hon. Hennes sömniga
litet vacklande gång tog sig underligt ut i det
skarpa morgonljuset. Det minde honom om andra
kvinnor, ban sett; om andra kvinnor — Det minde
om tidiga morgnar för länge sedan. Om nätter.
Nu försvann bon.
Gå du! slungade ban efter henne i tankarna.
Gå du! lämna 111ig ensam! Jag ville alltid vara
ensam; jag borde alltid vara ensam. Hva liar jag
med andra människor att göra? Det där är
galenskap: att beblanda sig med andra. Jag vill
vara ensam. Jag går in i mitt rike och smäller
igen dörren.
Gå hem du!
Ilem, ja. Undras hva Frida ska säga? Undras,
0111 hon fortfarande är i blidt lynne? När hon 1111
får se henne komma så där sömnig — och så
lycklig. O! Det. kommer att jäsa i henne; det
känner jag. Så kommer den första gliringen och
så den andra och så en lång oändlig rad. Jag
undrar, 0111 hon ska svara. Eller kanske Sven svarar ?
Sven? Är lian hemma nu? Då är det kanske
han, som tar emot henne. Han kanske står på
trappan och tar emot henne. Och Frida har gått
och lagt sig. Och det är tyst, tyst omkring dem.
Bara fåglalåt. Annars tyst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
