Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
»Han talte Visserligen mot er son i
förmiddags. Det gjorde han. Men han menade
naturligtvis väl. Han ville inte att er son skulle bli
kassaförvaltare. Det var någon, som föreslog er
son; men ban talade emot. Det liar ju i alla
fall ingen betydelse; det kan ju inte vara af någon
stor betydelse för er son, menar jag. Inte sant?»
Ingen svarade.
»Det kan naturligtvis inte ha någon större
betydelse för honom, inte sant? Nej. Men ban
borde inte ha talat så ifrigt emot honom. Han
talte mycket ifrigt, öfverdrifven Det borde ban
verkligen inte ha gjort; det kan fördärfva en ung
människas anseende. Det var illa gjort. Det
var det. —»
Han hade talat hviskande och hastigt. Ocli
.slutade tvärt, med ett djupt, flämtande andedrag.
Ett blåhvitt sken sprang fram på väggen ofvan
den sofvandes hufvud. Bengt drog en suck.
»Enligt edra åsikter» — sade han.
Men den lille högg af:
»Jag har inga åsikter.» Ouh tillade: »Jag
liar inte pröfvat dem.»
»Skenet kommer från gatan», svarade Ingrid
på en fråga, som icke framställts. Bengt strök
sig öfver ansiktet och gned tinningarna.
»Det straffas», sade lian sakta för sig själf.
»Och hvad skulle det tjäna till?»
Den lille andades tungt och ojämt; ban
vågade icke röra sig. Hvarje ljud skar i honom.
Ragnar sade högt ocli med stadig röst:
»Hvarför tänder ni inte ljus?»
Ingen tycktes förstå honom, ingen rörde sig,
ingen svarade. Så reste Ingrid sig, häftigt. Hon
fubblade med tändstickorna och repade eld;
lampglaset skallrade mot kupan. Då lågan steg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
