Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledande karakteristik
59
ståelse och sympati till övers för den anda, som Carl
Lindhagen sökte inblåsa i den svenska arbetarrörelsen
med sin "humanistiska politik”. Humanismen var en
egendomlig blandning av teoretisk revisionism och
radikal idépolitik, som gärna ställde de stora omvälvande
programkraven i förgrunden för det politiska arbetet inom
såväl som utom riksdagen. Den förkastade marxismen
och betonade allmänt-mänskliga, etiska synpunkter på
politiken samt fick, särskilt under revolutionstiden, en
socialpacifistisk anstrykning, riktande sig mot "våldet” i
varje form.
Både teori och temperament måste bringa Lindhagen
i konflikt med Branting. Hans individualistiska läggning
kunde omöjligt anpassa sig till partidisciplin och ett
orga-nisationsmässigt framträdande. Och han var en
fantasimänniska med rika och livliga uppslag, stundom
fruktbärande, stundom ofullgångna men alltid med anspråk på
att vara den absoluta sanningen i den föreliggande
frågan. Branting återigen hade ett utpräglat sinne för
betydelsen av sammanhållning och enhetlighet i kampen.
Han stod kritisk gentemot sanningsmonopolism och
rätthaveri. Han var förståndsmänniskan, visserligen på
djupet driven av ett starkt socialt patos men lugnt räknande
med ögonblickets möjligheter, i politiken eftersträvande
det närmast realiserbara och föga skattande idé- och
demonstrationspolitik. Det dimmiga och motsägelsefulla i
Lindhagens humanistiska lära stod i strid med Brantings
krav på klarhet och entydighet. Lindhagen förkastar
den materialistiska historieuppfattningen i teorin men
praktiskt har han erkänt den genom att först och sist verka
för de ekonomiska samhällsproblemens lösning. Han står
skeptisk gentemot klasskampens idé men i riksdagen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
