Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledandekarakteristik 77
uppleva världskrigets ohyggliga tragedi och dess
förödande återverkan på arbetarrörelsen, som splittrades
sönder, när kriget ställde broder mot broder; också
i Sverige sprängdes socialdemokratin och den inre
kampen skärptes. Men han fick å andra sidan även
uppleva, hur de främst ansvariga för världskrigets
jätteförbrytelse: kaiserismen i Tyskland och tsarismen i
Ryssland, skördade sina gärningars lön, och han förunnades
att se de ljusa vårtedknen av en ny samling inom
arbetarklassen, nationellt och internationellt, och, gryningen
till en ny dag för folken. ”Vårtecken” — så hette just
en av de sista artiklar, som flutit ur hans penna,
förhoppningsfull som alltid, siande om en ljusnande värld.
Han kunde dö i det strålande medvetandet att ha varit
en bland de främste av dem, som lagt grunden till denna
kommande värld, till arbetets och solidaritetens nya rike.
I denna mening äger på hans bana de sköna ord sin
tillämplighet, som Esaias Tegnér en gång riktade till en
annan svensk märkesman:
”Från livets höjder stiger mannen ner
om ej med tomma händer, dock med trötta,
med sårade, och all hans levnads vinst
hur fattig är den mot hans ungdoms drömmar!
Men vad han vunnit, litet eller stort,
det är dock sak och verklighet, fast blommen
har flugit bort, så står dock kärnan åter,
och kring den kärnan växer fruktens guld.”
Med rätta må det sägas om Hjalmar Brantings
livsverk, att det varit sak och verklighet och kärna. Han
har lämnat ett arv, som förpliktar. Han förtvivlade
icke — han trodde på människoandens seger över ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>