Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Socialistisk samhällssyn
nielsson har i ”Arbetet” förklarat, att utilismen är halvt
fanatisk, ensidig, samt långt efter sin tid o. s. v. och
”Social-De-mokraten” har märkvärdigt nog instämt i detta ”ensidiga och
halvt fanatiska” påstående.
I vår tid då religionen och de religiösa rörelserna spela en
så stor roll i samhället, behövs det sannerligen en sådan rörelse
som utilismen för att kunna utrota tron på de kristna
vidskepelserna, ty så länge som de intaga en så dominerande ställning
som de nu göra, torde det vara tämligen tvivelaktigt, huruvida
det för socialismen är möjligt att omkullkasta det närvarande
samhället, vilket har sitt bästa stöd och fäste ytterst i
kristendomen, vilken således är nödvändig för det närvarande
samhällets bestånd. Därför måste alla religiösa fördomar först bortarbetas
hos massorna — därmed sysselsätter sig ju icke socialismen, ty
religionen är den på det ”klara” med — innan man kan tänka
på att få ett bättre samhälle till stånd än det närvarande, ty
så länge folket följer svartrockarna jämte fosterlandsstiftelsens
kolportörer och övriga vinkelpredikanter i hälarna, torde det vara
tvivel underkastat, huruvida detsamma i större skala skall komma
att omfatta socialismens evangelium. Man skall därför vara
bra ensidig för att kunna påstå, det utilismen är efter sin tid
samt överflödig, ty just nu i detta reaktionens och jesuiternas
tidevarv är den behagliga tiden för densamma, ja den uppfyller
till och med ett länge känt behov.
Vissa socialdemokratiska ledares antipatier mot utilismen
här-flyta tydligen ur den orena källa, som heter avund och
härsklystnad, samt ha icke sin orsak i ömmandet för arbetarnas
bästa, som man velat låta påskina. Det är tydligen fruktan för
den ”fria konkurrensen”, förnämligast emellan de olika partiernas
organ — varav utilisternas ännu blott är ett framtidsprojekt —
som är orsaken till denna animositet från en del socialisters
sida gentemot utilismen.
Enligt insändarens förmenande kunna dessa båda
organisationer mycket väl existera vid sidan av varandra, utan att de
därför ovillkorligen behöva splittra proletariatet. Det är troligen
för övrigt ett lönlöst arbete att motarbeta en sådan rörelse som
utilismen. C. C—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
