Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o Socialistisk samhällssyn
de en gång fyllt ett behov, eller som han med sin
religiösa terminologi uttrycker det, varit ”påfund av usla,
syndiga människor, vilka dem omedvetet Gud vänt till
mänsklighetens bästa”. Men till och med i detta
erkännande av relativiteten i historien tränger sig, som man
ser, den absoluta synpunkten fram. I själva verket stå
vi här inför en senkommen utlöpare av den
tankeriktning, vilken utmärkte det adertonde århundradets
revolutionära bourgeoisi, och vilken såg endast egoistiska
prästbedrägerier i religionen och blott maktlystna
er-övrares ränker i monarkin, utan blick för de större
sociala nödvändigheter, vilka på sin tid verkade
uppkomsten av institutioner som religion och monarki. Denna
ohistoriskhet, som i de olika samhällsinrättningarna ser
individers och klassers medvetna ”påfund”, har en stor
sida; den har visat sig kunna väcka till liv en entusiasm
och en offervillighet, för vilken en var med vördnad
måste böja sig, och minst av allt har en tid som vår,
vars utmärkande drag inom de härskande klasserna är
indifferentism, rätt att förhäva sig över den anda, som
besjälade franska revolutionens hjältar. Men detta gör
icke deras uppfattning riktigare. Amicus Diderot, sed
magis amica veritas.
Från sin absoluta ståndpunkt går då Slutlikvidens
författare till räfst mot det gamla samhället. Hans
tankegång härvid är i sina huvuddrag följande:
I urtidernas natt inträffade, att den starkare blev
medveten om sin styrkas verkningar, och slog den svagare
till jorden. Det första dådet av detta slag —
”syndafallet” kallar författaren det i anslutning till den judiska
myten — proklamerade styrkans välde som lag för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
