Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Vår tids »sociala fråga»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en tryggad ställning, långt mindre då att få föra ett mot
kulturframstegen svarande lif, ur stånd att hindra att
millioner hemfalla åt fattighusen, fängelserna eller
prostitutionen, och därtill dömd att se hur på andra sidan af
den sociala klyftan snart sagt intet behof förspörjes, äfven
om det blott skvallrar om öfvermättnadens sjukliga
raffinemang, utan att tjänstvilliga händer genast komma i rörelse
för dess tillfredsställande.
Klarast och renast framträder denna grundkaraktär
hos nutidens allmänna sociala fråga just på det område, som
är måst typiskt för tidens arbetssätt, inom den modärna
industrin. I de länder, som hunnit längst i ekonomisk
utveckling, är redan den industriella produktionen obestridt
den tongifvande framför näringslifvets äldre grenar,
åkerbruk, handtvärk med flera, hvilka för öfrigt själfva på
samma gång allt mera påtryckas industriprägel. Det
industriella storkapitalet spelar alltså där redan första fiolen i
de kapitalistiska inträssenas orkester, och å andra sidan
bilda industrins, särskild t storindustrins lönarbetare själfva
den kärntrupp, kring hvilken den öfriga massan af skilda
slags arbetare-elementer småningom förtätar sig till en
någorlunda likformigt tänkande och kännande arbetarklass.
De ekonomiskt efterblifna länderna gå med snabba steg
i samma riktning. Den svenska fabriksindustrins hela
tillvärkningsvärde skattades 1840 till 21 millioner kronor,
men hade 1869 stigit till 82,300,000 kronor, 1890 till
270 millioner kronor samt 1902 (inklusive sågvärk,
brän-nerier m. m., som förut ej inräknades) till l,0ö3 millioner
kronor. Jordbrukets afkastning stegras däremot vida
långsammare; värdet af hela skörden var 1894—98 i medeltal
531 millioner kronor, 1899—1903 i medeltal 615 millioner
kronor, hvarvid doch största ökningen faller på fodret och
rotfrukterna. Förskjutningen till industrins förmån är
påtaglig, äfven sedan hänsyn tagits till att dess äldre siffror
äro alldeles för låga. Dock: »det industrielt mera utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
