Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. »Det kommunistiska manifestet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med den dialektiska skärpa, som utmärker
»Manifestets» författare, bemötas nu de borgerliga
invändningarna mot socialismen:
»Man har sagt att vi vilja avskaffa den personligen förvärvade,
genom eget arbete frambragta egendomen, den som utgör
grundvalen för all personlig frihet, verksamhetslust och självständighet.
Den genom eget arbete förvärvade, självförtjänta egendomen!
Talar ni om småborgarnas eller småböndernas egendom, som föregick
den borgerliga egendomen? Den behöva vi icke avskaffa; industrins
utveckling har redan avskaffat den och avskaffar den för varje dag
Eller talar ni om den moderna borgerliga privategendomen?
Men skapar lönarbetet, proletärernas arbete, egendom för dessa
proletärer? På intet sätt. Det skapar kapital, d. v. s. egendom
för dem, som utplundra lönarbetet . . .
... Ni förfäras över att vi vilja upphäva privategendomen.
Men i edert bestående samhälle är privategendomen redan upphävd
för nio tiondelar av befolkningen; den existerar endast därigenom,
att den icke existerar för de nio tiondelarna . . .
Kommunismen fråntager ingen förmågan att kunna tillgodogöra
sig samhällsprodukterna; den skall endast upphäva förmågan att
genom denna tillägnelse kunna göra främmande arbete sig underdånigt.
Man har invänt, att med privategendomens upphävande
skulle all verksamhetslust försvinna och en allmän lättja inträda.
I så fall skulle det borgerliga samhället för länge sedan ha
gått under i lättja; ty de som arbeta förtjäna intet, och de som
förtjäna något arbeta icke» . . .
Gent emot angreppen för att vilja avskaffa familj,
fosterland, religion o. 8. v. svarar »Manifestet» med samma
skärpa, alltjämt betonande »att med människornas
livsförhållanden och samhälleliga tillvaro förändras också deras
föreställningar, åskådningar och begrepp, med ett ord hela
deras medvetande». Därpå framläggas några förslag till
ögonblicksåtgärder och lämnas en kritik av de olika slags
riktningar med »socialistisk» etikett, som på den tiden
existerade, till sist även av den utopiska socialismen.
Manifestet slutar som följer;
»Kommunisterna understödja överallt varje
revolutionär rörelse mot de bestående politiska och sociala
förhållandena. I alla dessa rörelser framhålla de
egendomsfrågan som den huvudsakliga. Överallt arbeta de också
på förbindelse och samförstånd mellan de demokratiska
partierna i alla länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
