Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Den kapitalistiska produktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marx sin lära om *den industriella reservarmén», vilken
han anser alls icke bero på för hastig folkmängdstillväxt,
utan endast vara en för den privatkapitalistiska ordningen
betecknande återspegling av kapitalets periodiska
utvidgning och sammandragning. Reservarmén är kedjan, som
håller arbetarna fast vid eländet.
Man må icke föreställa sig att »den kapitalistiska
ackumulationen» och kapitalkoncentreringen blott utvecklas
teoretiskt. England får lämna exempel. »Från 1842 till
1852 ökades den beskattningsbara inkomsten med sex
procent; från 1853 till 1861 med tjugu procent; faktum är så
förvånande,» säger Gladstone i ett budget-tal, »att det nästan
är otroligt.» Och året därpå talade samme Gladstone om
»massor vid pauperismens rand» och säger, att i »nio fall
av tio är lifvet blott en kamp för existensen.» Marx kan
för sin del ej finna annat än att denna rikedomsbopning
väsentligen stannat hos de besittande klasserna, men icke
nämnvärt förbättrat deras ställning, som skapat den. Han
lägger sålunda här fingret på själva kärnpunkten i vår tids
»sociala fräga», sädan vi i första kapitlet sågo den.
»Kapitalets» första del lämnar även en historisk skild«
ring av »den ursprungliga ackumulationen», ett ämne som
vi redan förut i detta häfte berört. Här må blott till sist,
som avslutande återblick på hela den marxistiska
socialismens åskådning, anföras några utdrag ur det mycket
märkliga kapitel, som handlar om »den kapitalistiska
ackumulationens historiska tendens»:
–––––––»Smådriften har till grundval att arbetarens
produktionsmedel äro hans privategendom ... Bonden äger åkern,
hantverkaren instrumentet, varpå han spelar som virtuos. Detta
produktionssätt ... är blott förenligt med trånga naturliga skrankor
för produktion och samhälle. På en viss höjd bringar det till
världen de materiella medlen till sin egen förstöring. Denna förstöring,
förvandlingen av de individuella och söndersplittrade
produktionsmedlen till samhälleligt koncentrerade, det vill säga mångas ringa
egendom till ett fåtals massegendom eller med andra ord
expro-prieringen av folkets stora massa från jord, livsmedel och
arbetsredskap — denna förfärliga och svåra expropriering utgör kapitalets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>