- Project Runeberg -  Solivro. Prins af Aeretanien /
44

(1906) Author: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

gånger bat. Den, som forstår, ban gömme i sitt
bjärta, och den, som icke förstår, ban tige med
sin dumhet. En skärf, mina bröder, en skärf!

— Aha, ni lumpna smygare och rackare, jag
skall spå er olycka och död. Räck hit edra händer,
hit, hit! Men icke tomma. Bara helt, helt litet,
Mina lampor äro små och behöfva icke mycken
olja. Men alltid någon, förstår sig.

— Du lille där, hvad är du för en? Jag känner
dig icke, du hör icke till de nattfåglar, som bruka
fladdra kring mina lampor. En morgonfågel är du,
med vackra fjädrar, som älska solljus.

— Din hand, min vän! Skapare, Skapare, hur
slösar Du icke, då Du är vid det lynnet. Sätt
gamle Tobolo till skattmästare; ban skulle minsann
behålla sådana händer för sig själf och lefva endast
för att kyssa dem. Oj, oj Skapare, börjar Du nu
också slösa med den himmelska rodnaden! Spara,
spara! Jag vet, hur snart den försvimier.

— Hvad vill du ha? Du får allt, hvad du vill;
jag kan icke neka dig något. Kanske skall jag
säga dig: Var god! Så dum är icke Tobolo. Eller:
Var vis! Men jag är icke så narraktig, jag, att jag
ber en gosse vara vis.

— Har du något för Tobolo, sockerhjärta? Aj,
aj, den fickan var tom. Men känn efter i gördeln,
känn efter!

— Se! Se! Se! Du är en skatt, mitt barn,
glöm icke att en gammal man har sagt det. Kanske
komma tider, då du ingenting har att hvila på.
Då bli de orden så mjuka kuddar. Jag vet det
jag. Människan behöfver icke så mycket. Några
vackra ord om sig själf och hon är frälst,

— Fram nu, smulgråtar, så skall jag läsa tusen
olyckor i era händer. Farväl, mitt barn! Glöm
icke, hvad du är; eller hvem du är. Så har du

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:03:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bhsolivro/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free