Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och melankoliskt ned på samlingen af slarfvigt
klädda kroggäster. Matbordet i sitt hörn doftade
som en kloak och bland de trasiga resterna på
flottiga brickor och i nedspillda karotter blänkte
gaslågan under korffatet. Den lilla böhmiska
kyparen höll på att sågspåna det fuktiga golfvet.
Hugo blef stående vid diskhörnet. Han tyckte
på en gång att stolarna voro för smutsiga att
sitta på, borden för klibbiga, människorna för
sluskiga, hela lokalen för ruskig att för honom
kännas vid. De som rörde sig därinne voro
främmande ansikten, nya för dagen kanske, men
de voro ändå alla samma nattyper, samma lifvets
skuggfigurer som han sett förut.
Och längst bort stod O’Neill. Advokatens
ansikte var pussigt och spöklikt hvitt. Hans
svarta ögon under de uppsvällda locken stirrade
dystra på hyllans glas. Bredvid honom, inom
disken, stod Wosslick. Han var ännu fetare än
förr och tycktes knappt orka draga blossen ur
den cigarr, som hängde mellan hans blåröda
läppar.
— Får jag ett glas öl, sade Hugo.
Nu kom böhmaren fram. Han kände ej igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
