Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spener och August Herman Francke, därpå den svenska. På
vedertaget sätt tecknar han därvid såväl den tyska som dennas
dotterföreteelse den svenska pietismen som en den lefvande
kristendomens reaktion mot den urartade, döda lutherska
ortodoxien. Denna välkända teckning må visserligen i och för sig vara
riktig, men till en verklig förståelse af den lutherska pietismen
räcker den ej. Den lutherska pietismen var ej en isolerad företeelse.
Ser man närmare efter, finner man, att pietismen var en
interkonfessionell rörelse och att den lutherska pietismen efter allt
att döma från reformert mark omplanterats i luthersk jordmån,
låt vara för att där nå en relativt själfständig växt. Man finner
ock, dels att hela denna pietistiska rörelse var ett led i den
religiösa individualismens utvecklingskedja med tydligt samband
med dennas föregående led, dels att den pietistiska
individualismens karaktäristika, dess kraf på praxis pietatis och dess
konventikelväsen, ej blott voro framkallade af en allvarlig
subjektiv fromhets behof utan äfven voro tidshistoriskt betingade
däraf, att pietismen å ena sidan i sig upptog tidsandans
moralistiska tendens och att den å andra sidan innebar en
reaktion mot det då begynnande moderna samhället (inklusive
kyrkan) i dess »förvärldsligande» och afkristnande.
Efter den »historiska orienteringen» följer behandlingen
af själfva det föreliggande ämnet under de båda
hufvudrubrikerna »Peter Murbeck under åren 1708—1746» och »Murbecks
kyrkliga ståndpunkt och betydelse». I den förra af dessa
afdelningar skildras efter en kort teckning af Murbecks
ungdomsår hans prästerliga verksamhet i Skåne och den kamp
han här hade att utstå mot ortodoxien. Förf. har härvid
samvetsgrant utnyttjat det förefintliga källmaterialet och har
därigenom lyckats gifva en teckning, som skiljer sig från den af
K. Henning förut gifna ej blott genom den betydligt mera
ingående behandlingen af det för båda gemensamma materialet
utan äfven genom användandet af åtskilligt nytt sådant.
Läsaren har sålunda tillfälle att följa Murbeck såväl under hans
nitiska och välsignelserika verksamhet i Bjereshög och Oxie,
Malmö, Hälsingborg samt Hesslunda och Risekatslösa som under
hans nödtvunget mera inskränkta verksamhet på Gedsholm.
Men tyngdpunkten i framställningen är dock förlagd till
skildringen af kampen mot Murbeck från ortodoxernas sida. Ja,
förf. har härutinnan gått så långt i ordagrant återgifvande af
protokollen öfver alla processer, förhör och vittnesmål, att en
stor del af afhandlingen ger intryck af obearbetad
materialsamling. Sådan framställningen är, framstår emellertid stridens
gång klar i alla dess enskildheter. Den bild man därigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
