Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
får af ortodoxiens målsmän är sannerligen ej vidare smickrande.
Ej så, att skånska ortodoxien vid denna tid var i saknad af
ädlare representanter. I den tidigare delen af Murbecks historia
möter oss ju gång efter annan den ljusa bilden af den gamle
biskop Andreas Rydelius, som ställde sig helt förstående till
den unge nitiske prästmannen och den af honom representerade
nya rörelsen. Men stanna vi inför de präster och lekmän, som
såsom ortodoxiens representanter ledde angreppen mot den
pietistiske kättaren, fyllas vi med afsky öfver deras stridssätt.
Såsom en sådan ortodoxiens bålde målsman uppträdde stadsfiskal
Munthe i Malmö, som för den goda sakens skull gjorde
försök att få Murbeck fälld genom falska vittnen, och vid
stadsfiskalens sida står honom värdig hans snygge tjänare
exekutionsbetjänten Wanstedt, som hade klart för sig, att Murbecks
lära vore »en diäfla och Catolisk lära». Hit hörde bland präster
sådana män som stadskomminister Böök i Hälsingborg, prosten
Sinius i Brunnsby och den spionerande rapportören pastor
Nils Angelin. Vid sådana mäns sida ställde sig Henrik
Benzelius. Såsom stiftets styresman (först som domprost under
den ålderstigne biskop Papke och sedan som biskop)
uppträdde han städse som Murbecks, liksom alla förmenta kättares,
svurne fiende, och han skydde därvid hvarken att öfverträda
lagliga former eller att begagna sig af de mest föraktliga
individers tjänster. Tilläggas bör emellertid till sist, att all
skulden för stridens bitterhet inte får tillskrifvas ortodoxerna.
Murbeck har nog i större mån bidragit därtill, än förf. vill
medgifva. Hans uppträdande ej minst inför domstolen var
långt ifrån alltid sådant man skulle önskat.
Af stort intresse är afhandlingens sista afdelning om
»Murbecks kyrkliga ståndpunkt och betydelse». Förf. redogör här
för Murbecks uppfattning af illuminatio och notitia irregenitorum,
rättfärdiggörelsen och helgelsen samt tron och
gärningarna, den kristliga fullkomligheten, adiafora, nådemedeln
och kyrkan. Han jämför den å ena sidan med Speners och
den äldre tyska pietismens och å andra sidan med den gängse
ortodoxa uppfattningen. Såsom resultat af denna sin
utredning konstaterar han, att Murbeck i sin åskådning nära anslutit
sig till Spener. — Till slut söker förf. fastställa Murbecks
betydelse som homilet, kateket och själasörjare, hvarvid han
särskildt som predikant ställer honom vid sidan af en Henrik
Schartau.
G. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
