Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Religion och evolution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allmänt känd är den öfverensstämmelse, som råder mellan
berättelserna om Jesu frestelser och motsvarande berättelser om
Zarathustra, mellan legenden om Jungfru Marias nedstigande
till helvetet och Ischtarlegenden eller mellan berättelsen om
de vise männens vandring under stjärnans ledning och Aeneas’
historia. Hvem kan undgå att tänka på de elevsinska
mysterierna, då man läser följande uttalande af Clemens: »Herren är
vår hierofant; bärande den heliga facklan har han märkt den
invigde med sitt eget signet; tag en gång del i våra mysterier,
och du skall komma att dansa med i änglarnes kör.» Förf.
uppvisar vidare huru den katolska Maria-kulten är starkt
påverkad af den grekiska kulten af Kore-Parthenos och af den
frygiska θεῶν Μήτηρ-dyrkan. Det finns exempel på bilder af Kore,
som genom inristning af korstecken förvandlats till Maria-bilder,
och legenden om Jesu födelse i en grotta i Betlehem förklarar
förf. genom en hänvisning till det välkända faktum, att den
frygiska Gudamodern allmänt dyrkades i underjordiska hålor. —
I sin krassa bilddyrkan röjer katolicismen stark frändskap med
hednisk kult. Ännu i dag tillbeder man i den katolska världen
grekiska och romerska gudabilder, som på ett mer eller mindre
lättvindigt sätt blifvit »omkristnade» till bilder af helgon eller
den heliga jungfrun, och ett rent fetischistiskt betraktelsesätt
gör sig gällande i den föreställningen, att själfva bilden är
någonting så väsentligt, att olika bilder af en och samma Maria
ha olika verkningskraft. Samma fetischistiska uppfattning går
igen i relikdyrkan, i föreställningen om krucifixets och
bibelordets magiska kraft o. s. v. Hvad beträffar de hieratiska
institutionerna, erinras vi om icke-kristna analogier till läran
om den apostoliska successionen, om inkarnationen,
treenigheten o. s. v. samt till celibatet, dopet, nattvarden m. m. —
Lika skarpsinnigt som förf. själf gör dylika kombinationer, lika
bestämdt varnar han för öfverskattande af analogier, sådana
som de nämnda, på samma gång han också erinrar om att den
komparativa religionsforskningen ej får betraktas såsom annat
än en del af hela den omfattande vetenskap, som vi kalla
religionsvetenskap. Men å andra sidan framhåller han äfven den
stora betydelse, denna forskning har — icke blott för
religionsvetenskapen i allmänhet utan äfven för åtskilliga af de
antropologiska vetenskaperna, såsom arkeologien, etikens historia,
etnologien o. s. v. — Det sagda utgör med få ord innehållet i de
båda första föreläsningarna.
Hafva vi med intresse följt förf. redan under dessa
undersökningar, skola de båda senare föreläsningarna på grund af
sin större koncentration visa sig hafva ännu större förmåga att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
