Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Judarnes religion vid tiden för Jesu uppträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanfattande uttryck för alla de företeelser, som höra med
till fromhetens lösslitande från den nationella bundenheten.
Och tendenser härtill funnos inom judendomen liksom på andra
håll i samtiden, hos den iranska religionen, i den grekiska
mysteriekulten — i förbigående må anmärkas, att B. drar upp
flera religionshistoriska paraleller i denna än i föregående
upplaga (jmfr sid 233 f., 409 och sista kap.). Men af vikt är, att
det starkt accentueras, hurusom »de nya formerna öfverallt ligga
inbäddade och inträngda i den nationella fromhetens gamla
former». Två mot hvarandra stridande tendenser täfla om
öfvertaget. Genom religionens lösslitande från det
nationellt-politiska lifvets faktorer, genom sammanhållningen af
diasporaförsamlingarna och den framgångsrikt bedrifna världsmissionen
har den judiska »kyrkan» blifvit »den betydelsefullaste
företeelsen inom en till universalism sträfvande kultur» (s. 99).
Men å andra siden förmå de nya formerna icke spränga
nationalreligionens gamla, befrielsen från dem är ingen
slutgiltig; sambandet mellan religion och nationell afskildhet blir
från en annan synpunkt sedt så mycket närmare, »religionen
blir det viktigaste medlet till konserverandet af det judiska
folkets egenart».
Det måste erkännas, att användandet af ordet kyrka ger
bilden af den judiska religionen färg och lif, därigenom att
jämförelsen med de kristna kyrkosamfunden inställer sig af
sig själft. Men å andra sidan kan det icke nekas, att ordet,
särdeles med anledning af skiftningen i uppfattningen från
föregående upplaga, understundom står tämligen omotiveradt,
ett förhållande, som icke alltid upphjälpes därmed, att B.
numera alltsom oftast sätter det inom citationstecken, därmed
uttryckande en viss grad af försiktighet. Äfven från andra
synpunkter kunna invändningar göras mot B:s sätt att använda
kyrkobegreppet. Ett par exempel. När det med anledning af
den judiska exegesen heter, att en »kyrklig» exeges alltid är
»eine Exegese der Gewalttätigkeit» (s. 186) argumenteras i
grunden från förutsättningen, att en samvetsgrann eller s. k.
förutsättningslös exeges icke skulle kunna gagna
kyrkosamfundet — onekligen en betänklig sats. Dunkel synes
vidare anledningen till ordets förekomst å sid. 583, när det
säges, att den senare persiska apokalyptiken visar »sin
specifikt kyrkliga karaktär» därigenom att den mer och mer i
stark optimism betonar möjligheten af allas räddande.
Denna principiella åtskillnad mellan upplagorna har i sin
tur på ett fördelaktigt sätt återverkat på uppställningen af det
hela. Första afdelningen ägnas uteslutande åt de ofvan nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
