Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Jesu frestelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i svårigheter. Fasthålla vi för Jesu guddoms skull vid detta
»non potuit peccare», då blir frestelsen blott ett sken. Bejaka
vi åter Jesu frestelse, så faller hans fullkomliga syndfrihet, som
är gifven med hans guddom.
Med dessa utgångspunkter öfvergår prof. B. till
Hebreerbrefvet för att med anvisningar från denna skrift söka komma
ut ur svårigheterna. Man har, menar författaren, nämligen
alltför flyktigt beaktat, hvad detta bref säger om Jesu
frestelser.
Enligt Hebr. 4: 15 har Jesus blifvit frestad i allting
likasom vi, dock utan synd. I allmänhet har man utgått från den
mänskliga frestelsen. Från denna har man af söndrat allt
syndigt, och den så renade frestelsen har man tillerkänt Jesus.
Men man har gått för hastigt tillväga och generaliserat utan
att ha rätt därtill.
Det är på tvänne ställen i Hebreerbrefvet, som det talas
om Jesu frestelser (2: 18 och 4: 15). Det viktigaste stället
för B:s undersökning är 4: 15. Här framhålles, att Jesu
frestelser äro likartade människornas, med det undantaget att det
hos Jesus ej kan vara tal om någon synd. Dessa frestelser
gifva honom emellertid möjlighet att hjälpa dem, som frestas.
Dessa likställer prof. B. utan generalisering med hebreerna,
till hvilka brefvet är riktadt. Må vi därför först kasta vår blick
på de frestelser, som hemsöka hebreerna, brefvets adressater.
Det är icke frestelser helt allmänt taget, utan det är frestelser
af en alldeles särskild typ som åsyftas. »Es ist eine
vorschnelle Verallgemeinerung, wenn man an dieser Stelle die
Aussage findet, dass Jesus allenthalben versucht sei wie wir
Menschen. Er ist versucht sowie wir d. h. wie wir Christen.
Es ist daher möglich, dass es sich um Versuchungen handelt,
wie sie nur Christen kennen, und dass eben mit diesen dann
die Versuchungen des Christus zusammengestellt werden.» Det
är därför nödigt att fasthålla brefvets allmänna karaktär och
dess syfte.
Vi märka då först, att den etiska parenesen, om den också
icke saknas (kap. 13), dock träder mycket i bakgrunden.
Brefvets syfte är icke att bekämpa eller varna för någon sedlig
slapphet. Läsarnes fara ligger på ett annat område. Deras
tro och deras hopp befinna sig i fara. Och därför är den
brefvet behärskande tendensen den att söka bevara sviktande kristna
för att låta tron fara. Alltjämt upprepas maningen i brefvet,
»blifven fasta, forloren icke er tillförsikt».
De frestelser, för hvilka brefvets läsare äro utsatta, böra
därför på det skarpaste skiljas från alla frestelser till synd på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
