Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - N. J. Göransson: Reuterdahl som teolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tro, så vidrör han likväl icke denna sida af saken. Och
det torde också få anses såsom en brist i framställningen,
ehuru anmälaren icke vill stämpla det som ett kardinalfel, ty
en författare har ju rätt att begränsa sig eller lämna vissa
sidor af ämnet obeaktade. Emellertid synes det anmälaren,
som om författarens bok äfven i detta stycke skulle blifvit
mycket intressantare och mera gifvande, om han upptagit och
utredt den frågan, huruvida icke Reuterdahl åtminstone i sin
mannaålder och på sina äldre dagar verkade i en tid, då en
teologisk frisinthet för att kunna sägas vara à jour med
utvecklingen bort ledas af en annan saklig syn på tingen än
den, som faktiskt gaf sig uttryck i hans ord och handlingar.
Frågan om toleransen hade då naturligtvis ock måst influera
på omdömet om Reuterdahls teologi i det hela, ja kanske i
åtskilliga hänseenden föranledt andra omdömen än som nu
gifvits. Det berodde väl ändå i själfva verket på en brist, på
en antikverad utgångspunkt ifråga om den teologist sakliga
uppfattningen, att Reuterdahl under betonande af en fri
teologisk vetenskaps rätt ändå kunde samverka med de mest
intoleranta gammalortodoxa kyrkopartierna i undertryckandet af
de religiösa folkrörelserna, hvilka som bekant just under
Reuterdahls tid växte fram i vårt land och som då kände sig ha en
särskild mission att utföra. — Det gamla upplysningstidehvarfvets
frisinne ägde Reuterdahl, och hans stora teologiska lärdom
och vetenskapliga skaplynne höll det vid makt och fördjupade
det äfven, men han nådde säkerligen aldrig fram till en sådan
teologisk ståndpunkt, att han på ett för den teologiska
forskningen fruktbärande sätt kunde förstå betydelsen af de fria
religiösa rörelserna i hans egen tid. Men om detta berodde
därpå, att han blott ofullständigt eller ensidigt tillägnat sig
principen i Schleiermachers moderna teologi, skulle vara
intressant att få undersökt. Äfvenledes vore en jämförelse med N.
Ignell på denna och därmed sammanhängande punkter af
intresse. Men som sagdt undersökningen af vår svenska teologi
är ännu i sin linda, och alla spörsmål kunna icke framläggas
eller utredas af en eller på en gång. Men vi skola hoppas,
att det arbete i nämnda riktning, som påbörjats, icke afstannar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
