Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Somliga uppställa med afseende på formen inga allmänna lagar,
utan sysselsätta sig blott med de formella specialproblemen,
om temat, delarne o. d. Så t. ex. Achelis. Andra åter söka att
indraga äfven alla specialproblemen under allmänna synpunkters
ljus. Så gör t. ex. Niebergall. En tredje grupp åter gör
tydlig skillnad mellan formens principiella bestämningar och
problemen vid den enskilda predikans uppbyggande. Till dessa
hör Hering och inom vår svenska litteratur Quensel. — De
allmänna synpunkter Hering uppställer gälla dels
tankegrupperingen, dels den språkliga inklädnaden, dels framförandet.
Med afseende på tankegrupperingen framhåller H., hur predikan,
liksom hvarje offentligt tal, ej får vara ett blott konglomerat,
utan måste motsvara åhörarnes allmänna dialektiska, logiska
och estetiska fordringar med afseande på enhetlighet och
sammanhang, på innehållselementens växling, tankegångens
fortskridande o. s. v. Detta kan ske antingen i nära anslutning
till bibel-texten, dess sammanhang och tankeväxling, i hvilket
fall s. k. analytisk predikan eller homilia uppstår. Eller ock
med en friare framställning, som kring själfständiga, endast
från predikantens egna dialektiska och logiska förutsättningar
valda hufvudsynpunkter grupperar predikostoffet. Detta är
den s. k. syntetiska predikan. Denna åter kan tillåta de mest
olika frihetsgradationer från en med homilian besläktad,
utläggande metod ända till af texten alldeles oberoende, fritt
konstnärlig själfständighet. Och inom hvardera af dessa
gradationer kan sedan den tankegruppering, som kräfves, antingen
ligga alldeles immanent — såsom exempel härpå kunde
anföras många af J. J. Jansens till det yttre artikulationslösa
predikningar — eller ock framträda i tydlig uppdelning med
inledning, prediko-afdelningar och afslutning med de
behärskande tankarne mer eller mindre klart markerade, i sin
tydligaste gestalt såsom betsämdt formuleradt tema med del-tema
och underdel-tema (t. ex. Schartau). — Den gamla stridsfrågan
om förhållandet mellan analytisk och syntetisk predikan
behandlar H. alltså i detta sammanhang, Han betraktar denna
sålunda närmast som en fråga om olika slag af tanke-följd och
kallar den tankeföljd analytisk, som alltigenom följer textens
tankegruppering, den åter syntetisk som hämtar
grupperingssynpunkterna i sin helhet eller till någon del från annat håll;
homilia är enligt hans språkbruk blott ett annat namn för analytisk
predikan. Jämföra vi härmed Achelis, synes han först och främst
genom den plats han för frågans behandling valt snarare betrakta
denna såsom ett special-spörsmål rörande ämnet än såsom en
principfråga rörande formen i allmänhet; men de synpunkter han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
