Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot H:s första önskemål — därtill kunna lägga ännu flera, såsom en
tydligare gruppering inom trinitatistidens texter samt, åtminstone
vid de apostoliska texterna, ett noggrannare aktgifvande på
kontext och naturlig artikulation än hvad hittills skett. Till
principerna för textval hör äfven frågan, om därtill kan väljas
annat än bibelstycken, t. ex. psalmverser, katekes-stycken, delar
af symbola m. m. I allmänhet göra nutida homiletici gällande,
att endast texter ur bibelns kanoniska böcker få förekomma.
Äfven Hering och Achelis ansluta sig härtill såsom regel.
Dock erkänner åtminstone H. lämpligheten att någon gång
utgå från några af symbolas mera lapidära delar t. ex.
apostolicum och dekalogen, och anför ur predikans historia
normerande exempel härpå. — En annan fråga, som också har
betydelse vid textanvändningen, är det tydliga särskiljandet mellan
exegetisk och homiletisk interpretation. Achelis betecknar denna
skillnad så, att den exegetiska är grammatisk-historisk och
söker bestämma, hvad en viss text på sin uppkomsttid betydde,
den homiletiska åter har att i anslutning till den förutgångna
exegetiska reda ut, hvad samma text har att betyda för de
kristnas lif i allmänhet och vår tid i synnerhet, m. a. o. att
klargöra, hvilka tankar texten framkallar hos vår tids barn
och ur dem draga konklusioner för den speciella
åhörarkretsens uppbyggelse, på det sätt H. vid tal om det enskilda
stoffvalet skildrat. — Vidare höra hit de special-regler, som kunna
vara att gifva för olika text-arters rätta utnyttjande, därvid
först för de gammaltestamentliga texternas behandling. Hering
ger i denna fråga värdefulla litteraturhänvisningar, bl. a. till
Bindemann: Die Bedeutung des A. T. für die Predigt, F.
Hering: Die homiletische Behandlung des A. T. Grundsätze und
kritische Betrachtungen (1901) samt Nitzsch’s, Tholucks, Menken’s
och H. Hoffmanns predikosamlingar. — Rörande de profetiska
texterna framhåller han, att det vid dem icke så mycket är
fråga om uppvisandet af utvecklingsstadierna i Gudsriket före
Kristus, som fastmer att låta Kristus framträda som alla dessa
stadiers mål och fullkomning samt att alltjämt föra blicken ut
öfver den gammaltestamentliga begränsningen till uppfyllelsens
rikedom. Dock kräfver såväl vetenskaplig samvetsgrannhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
