Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Materiale Homiletik. Der Stoff der Predigt oder Was
wird gepredigt? kap. 1. Allgemeine Grundsätze für Stoff und
Inhalt der Predigt (Einheit und Begrenzung,
Anziehungskraft und Abwechslung, Warheit und Wahrhaftigkeit,
Negative Grundsätze), kap. 2. Die Quelle des Predigtstoffes (Die
heilige Schrift als homiletische Stoffquelle — Allgemeine
Topik: Das alte Testament und die Apokryphen, das Neue
Testament, der Gebrauch des Textes, homiletische
Interpretation, Perikopen und freie Texte; Spezielle Topik:
Einteilung der Predigten nach Stoff und Zweck), kap. 3. Das
Bestimmtsein des Stoffes: I durch den Festcyklus des
Kirchenjahres, II durch liturgische Handlungen, III durch die
Verhältnisse der Gemeinde und des Predigers. — Dritter
Abschnitt: Formelle Homiletik. Die Form der Predigt oder
Wie wird gepredigt? kap. 1. Die Predigt als Rede: I Die
Vorbereitung auf die Predigt (Das Extemporieren, das
Meditieren ohne Konzipieren, das Meditieren und Konzipieren),
II Disposition und Proposition (Das Verhältnis des Textes
zum Thema und der Teile zum Thema analytische und
synthetische Predigt, Kunsthomilie) III Elocutio oder
Ausführung der Predigt: A. Die Ausführung im allgemeinen
(Amplifikation und Individualisierung, sprachliche Ausführung,
Veranschaulichung der Gedanken), B. Die Ausführung im
besonderen (Einleitung, Invocatio, Transitus, Texterklärung, der
homiletische Beweis, Applicatio, Schluss), kap. 2. Die
Predigt als Vortrag (Memorie, Deklamation, Aktion),
Det är åtskilliga anmärkningar som från olika synpunkter
kunna riktas mot denna gruppering. Först och främst är
beteckningen principiell homiletik tämligen godtyckligt vald för
den första delen i afsikt att vinna anknytning till det
traditionella schemat. Det innehåll, som där bakom gömmer sig, har
nämligen föga gemensamt med de frågor, som vanligen å denna
del pläga behandlas, utan rör sig såsom synes uteslutande om
predikanten själf. Att under sådana förhållanden upptaga den
gamla beteckningen är missvisande. Den synpunkt, som
behärskar grupperingen, är klarast angifven i hufvuddelarnes
undertitlar. Det är en på flera ställen i Achelis’ Praktische
Theologie konstaterbar benägenhet, detta att förse det efter
för honom individuella grunder grupperade stoffet med
traditionella, missvisande beteckningar (jfr C. R. Martin: Praktisk
ordning s. 5). För öfrigt torde äfven från andra synpunkter
indelningen i principiell, materiell och formell homiletik vara mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
