Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
problem. På olika sätt har man också under homiletikens
utveckling sökt lösa detsamma. I allmänhet dock med en viss
öfverensstämmelse i själfva grundgrupperingen, så att de
allmänna frågorna om predikans ändamål och innehåll kommit
först, afdelningarna om språkligt uttryck och föredrag sist. 8å
t. ex. hos Pontoppidan, hvilken grupperar den homiletiska delen
af sitt Collegium sålunda: kap 14—15 ’predikningar i
allmänhet’ och ’predikningars ursprung’, kap. 16—21 predikans
innehåll, kap. 21 ’predikans hufvudafsikt’, kap. 22—23 förståndets
och hjärtats uppbyggelse, kap. 24—31 ’predikans utarbetande’,
särskildt textbehandlingen och de olika delarnes utformning,
kap. 32 ’predikantens stil, uttal, färdighet och anständiga
åthäfvor’. Detta tillvägagångssätt stämmer f. ö. äfven med de
klassiska retorernas framställningsgång: inventio, dispositio,
elocutio, memoria och pronuntiatio, hvarför vi redan hos
reformationstidens predikoteoretici kunna se ansatser i denna
riktning. Hos Alexander Schweizer vid midten af 1800-talet
utformade sig denna gruppering, i samband med
begreppsutredningarnas ökade betydelse, till ett fast tredeladt schema:
principiell, materiell och formell homiletik, därvid den
principiella behandlar de allmänna frågorna om predikans väsen,
ändamål, den allmänna kyrkliga funktion (kult eller själavård),
hvarunder predikan utgör species, åhörarekretsens karaktär
o. d., den materiella åter predikostoffet såväl i allmänhet som
vid den enskilda predikan med alla dithörande specialproblem
och den formella allt hvad till anläggning och utförande hörer.
Detta schema har sedan med större eller smärre modifikationer
gått igen hos de flesta senare homilitici (t. ex. Krauss:
Lehrbuch der Homiletik 1883, Quensel: Homiletik 1901 samt, i
hufvudsak, Christlieb: Homiletik 1893). — Achelis har ock
anslutit sig härtill och grupperar sitt stoff på följande vis:
Einleitung: I. Name und Begriff der Homiletik, II. Abriss
der Geschichte der Homiletik. — ErsterAbsehnitt.
Principielle Homiletik. Der Prediger oder Wer predigt?
kap. 1. Der Prediger und seine Ausrüstung (sein Glaube,
seine Gabe), kap 2. Der Prediger und seine Gemeinde, kap 3.
Der Prediger und seine Predigt (Die Predigt und die Rethorik,
Massstab für den Wert der Predigt). — Zweiter Abschnitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
