Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Bernhard Risberg: Nya Psalmboksförslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rimmen på tonlösa ändelser, som ej blott fått kvarstå från
äldre psalmer utan äfven nu ytterligare införts, t. ex. 4:3
dömande — helgelse. Det synes mig, som om dessa rim vore
mycket mer otillfredställande för ett modernt öra än de
»felrim», som utg. så nitiskt utrensat.
Förslaget innehåller ej blott en psalmboksrevision utan
äfven ett tilläggsförslag på ända till 200 psalmer. Af dessa
äro öfver ett 40-tal af tyskt ursprung, mest äldre psalmer (2
af Luther, 6 af Teersteegen), från våra grannländer äro bortåt
ett tjog hämtade (af Runeberg 5, af Topelius 4), ungefär lika
många från äldre svenska författare (från Wallin 4 och
Franzén 1) däremot från de senaste årtiondenas svenska
psalmdiktning ett hundratal, däraf 8 från L. S., 4 från Evers, 3 från
Alin och signaturen J. B. samt — 51 från signaturen K. W.
S. Därtill kommer ett antal af onämnda författare. Den mest
i ögonen fallande olikheten i förhållande till föregående förslag
är det stora utrymme den yngsta psalmdiktningen, särskildt
representerad af signaturer, erhållit. Framför allt märkes den
förut, så vidt jag vet, okända signaturen K. W. S. med dess
ymniga bidrag, omfattande väl lika många nummer som alla
de öfriga moderna bidragen tillsammans. Man måste draga
den slutsatsen, att den betecknar den »psalmboksvän», som utg.
haft till medarbetare enligt företalet (s. X). Vore det fråga
om annat än att blott lämna ett »bidrag» till psalmboksfrågans
lösning, vore det naturligtvis absolut förkastligt att i ett
psalmboksförslag låta en enda ny författare blifva på så
utomordentligt oproportionerligt sätt representerad. Nu får man
närmast fatta saken som en önskan att för vederbörande
framlägga ett generalprof på de »krafter och gåfvor», som stått
utg. till buds, hvarur en blifvande ny psalmbok kunde upptaga
så mycket eller litet, som verkligen befunnes hålla profvet.
Ser man närmare på dessa bidrag, finner man ock, att de i
allmänhet utmärka sig — utom för vederbörlig »luthersk anda»
— för enkelhet och en viss hjärtlighet samt stor språklig
ledighet och korrekthet. Ehuru de ej i osökthet och
sångbarhet gå upp mot L. S:s sånger, gör dock en viss frändskap
med denna författarinnas ton, att man vore färdig att gissa på
ett kvinnligt ursprung. Hur fördelaktigt man än må döma om
dessa psalmer, nödgas jag i det stora hela stämpla dem som
onödiga, i mera modern sångstil hållna omskrifningar af och
paralleller till de psalmer vi redan förut hafva. En eller annan
ny omskrifning af någon Davids psalm eller ny psalm öfver
ämne, som ej förut är tillgodosedt i psalmboken, skulle
möjligen förtjäna att upptagas, ehuru de senare oftare tagit formen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
