Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18 J. WALLES
samma, hvarigenom det skall blifva oss lättare att förstå
Klostermanns kritik. Vi beröra därmed fakta, som för många
äro välbekanta, men som en och annan kanske gärna ser sammanställda i en kort öfversikt.
Det var år 1753 som den franske läkaren Jean Astruc i
en skrift (Conjectures etc.) fäste uppmärksamheten på egendomligheter
i bruket af gudsnamnen Elohim och Jehovah
(Jahve) i Genesis. Där förekomma hela kapitel eller stora
delar af kapitel, där Gud alltjämt kallas Elohim, och där finnas
andra kapitel eller stycken, där Gud kallas endast Jehovah.
De båda namnen stå alltså icke omväxlande med hvarandra för
att variera stilen. Astruc kunde icke finna någon annan förklaring
på fenomenet, än att Genesis var sammansatt af tvenne
källor, som haft hvar sitt gudsnamn. Dessa kallar han A
och B, svarande mot de senare använda beteckningarna Elohisten och Jahvisten. Dessutom antog Astruc tillvaron af
flere småstycken, som icke hörde till någondera af de två hufvudkällorna.
Astruc trodde fullt och fast på att Moses skrifvit, hela
Pentatevken, nämligen så att han för Genesis användt de nämnda
källorna, hvaremot han själf direkt affattat de fyra följande
böckerna. Upptäckten af källskrifterna i 1 Mosebok ansåg
Astruc till och med vara ett vapen emot förnekarne af Moses
författarskap, och sådana funnos icke så få redan på hans tid.
Nu kunde ju Astruc visa, att Moses användt förefintliga källor
angående de tider som gått före hans. Märkvärdigt nog växla
de båda gudsnamnen just i 1 Mosebok (och början af andra),
hvaremot i de följande böckerna växlingen icke vidare förekommer,
något som syntes gifva stöd åt Astrucs uppfattning.
Vi veta nu, att växlingen upphör just i 2 Mos. 3 (och
6) och det af annat skäl: ända hittills hade den elohistiska
källskriften kallat Gud för Elohim (medan den prästerliga skriften
kallat honom Elohim och El Schaddaj till 2 Mos 6), men just
här berättar författaren uttryckligen hur gudsnamnen ombytas,
och sedan kallar han Gud för Jehovah (Jahve). Den Jahvistiska
källskriften åter kallar Gud för Jahve ända från början
(ett skikt af Jahvisten anses dock ha kallat Gud för Elohim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
