Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD LÄR KLOSTERMANN OM PENTATEYKEN 43
Anda sedan Salomos tempel byggdes, har detta varit central-
helgedom i Juda, och sedan Israel skilt sig från Juda har detta
skaffat sig en egen officiell centralhelgedom, som åtminstone i
senare tid varit Betel. På den få vi anse att Elohistens bud
om folkets församlande på högtiderna syfta. Och dessa bud
återgifvas äfven i Devt. 16:1—17. Vid dessa högtider före-
kommo naturligen särskildt högtidliga offer, som icke kunde
och fingo frambäras vid de under centralhelgedomen lydande
lokala kultorterna. Också hafva vi i Devt. 12:13—14 ett ut-
tryckligt förbud mot att offra bränneoffer på annat rum än
det som Jahve utvalt, hvilket väl förutsätter en tid, då andra
offer fingo frambäras äfven annorstädes. Dubletterna i Devt.
12 visa tydligt, att en bearbetning af gammalt material ägt
rum. Som kapitlet nu i sin helhet lyder, påyrkar det visser-
ligen alla offers concentrering till Jerusalem, men den använda
äldre skriften har icke vetat om någon absolut centralisation.
Denna sanning tro vi ligga i den af D:r S. A. Fries häfdade
satsen, att Devt. 12 icke kräfver någon absolut centralisation
af kulten. Men utrymmet tillåter oss icke att här gå närmare
in på dessa frågor.
Att P i sin helhet (bortsedt från smärre tillägg) skulle
varit färdig före Josias tid, synes oss K. icke hafva bevisat.
Se vi bort från Helighetslagen, så höra till P bland annat de
stora ofvannämnda styckena om helgedomen i Exod 25—31,
35—40 och om Israels lägerordning omkring helgedomen i
öknen i JSTum. 1 ff., åt hvilka stycken K. ägnat en särskild
artikel. Det synes oss föreligga speciella skäl att förbinda just
dessa stycken med Esras verk och tid. Själfva de i dem före-
fintliga idéerna äro visserligen urgamla. Ofvan är framhållet,
att tabernaklet har kosmologisk betydelse. Detsamma gäller
om uppgifterna angående Israels stammars lägerordning rundt-
omkring tabernaklet. Israels stammar svara mot jordens folk
{Devt. 32), som tänkas bo på den växtbärande och odlade jor-
den rundt omkring den mysteriösa ort (öknen -dödsriket), däri-
från uppenbarelsen kommer. Det folk, som var lägradt rundt-
omkring tabernaklet eller »församlingstältet» (== babyloniernas
Ub-sugina, »församlingshimlen»», d. ä. himlatältet ofvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
