Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 N. J. GÖRANSSON
vi lefva eller lifvet som vi lefva, utan att akta på densamma.
Filosofen Hegel gjorde den sanningen till grundval för sitt
system, men han såg saken blott endels, nämligen endast som
en logisk grundlag, efter hvilken världsloppet skulle rätta sig.
Vår författare ser saken från nya allsidigare och mer fruk-
Tbringande synpunkter. Och företrädesvis har han sin blick
riktad på hvad vi nu behöfva iakttaga, för att förstå vår egen
tids andliga betydelse. Det är den, som skall förstås ur de
stora motsättningarnas ingripande i hvarandra, och han vill
besvara vårt religiösa problem genom att gifva en rätt inblick
i dessa motsatsers väsen samt i arten af deras inbördes upp-
lösning i högre harmonier och däraf följande nya synpunkter.
Det är gifvet, att de stora andliga faktorer, som möttes
vid den västerländska kulturens vagga, först måste tagas i
betraktande och rätt karaktäriseras. Vår tids skaplynne, vårt
andliga lifs, det har här sin genesis och skall härifrån förstås.
Det är då att märka, att det företrädesvis var två faktorer,
som här utöfvade sitt inflytande och att hvardera af dem ägde
en månghundraårig historia; som religionsforskningen nu söker
uppdaga för oss, ty det är religionsåskådningar, hvarom det här
ytterst blir fråga; dessa framstå nämligen som de innersta
andemeningarna i hvardera af dessa kulturer, somviiu liksom stämt
möte. Först är det arisk åskådning, som representeras af Hellas1
intelligenta folk. Vidare är det semitisk tro, som förekommer
renast och djupast i Israel.
Semiterna togo sin utgångspunkt från ofvan. Det afgörande
innehållet i deras åskådning bestämdes af idén om gudomlig
makt och gudomlig styrelse. Omkring denna idé grupperade
sig hela innehållet i deras andliga värld och gaf färg åt alla
deras stora grundtankar såsom den om lagens gudomliga helgd
och om folkens olika ställning till Guds rådslut. Det låg i semi-
ternas skaplynne att omfatta gudomliga tankar. Kosmologien
gjorde de till en lära om Guds skapelse, världshistorien till en
skådeplats för gudsrikets framträdande, och de politiska kri-
serna och krigens olyckor till världsfrälsningens födslovåndor.
Erfarenheten om människornas felsteg och brott sågs i belys-
ning af en gudomlig helighet och rättfärdighet å ena sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
