Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÖFVERSIKT AF DEN RELIGIÖSA UTVECKLINGEN 65
söka fatta undret, nämligen i hvilken mening ett sådant kan
vara tänkbart eller fattbart som ett möjligt led i tillvarons
allmänna sammanhang; ty utan en sådan kontinuitet med
hvad som erfares vara till skulle det icke kunna tillägnas som
sanning. Behofvet af att i frälsningsbekymrets intresse finna
en möjlighet för undret står i nära samband med tron på
profetians gåfva, ty är undret på något sätt fattbart och skall
Crud i någon mening af ordet kunna förnimmas i tiden, eller
med andra ord skall ögonblicket kunna gripas såsom en vehi-
kel för tidens upplyftande i evighetens sfär, så måste ett
organ härför finnas i mänsklighetens andliga utrustning,
och detta organ är den religiösa genialiteten i den höga
grad af aktualitet, som benämnes profetians gåfva.
Vi finna således, att i idealet af religiös kunskap nödvän-
digt ingår ett moment, som refererar till hvad filosofien nu-
mera på sin väg vill finna, när den frågar efter sanning i
ordets sista och högsta bemärkelse. Och är det icke i själfva
verket detta moment, som kristendomen vid sitt första möte
med hellenismen sökte gripa, då den begagnade sig af stoi-
cismens logosspekulation? Tiden var då ännu icke mogen for
att med hjälp af dessa spekulationer finna något för alla tider
tillfredsställande; men kanske den period vi nu äro inne i
mäktar klarare fatta hvad som då blott blef ett för många
århundraden jäsande elment i den kristna kyrkans försök till
teoretisk sanningstillägnelse? Säkert är, att de som för närva-
rande representera trosvetenskapens framåtskridande ha sina
intentioner i denna riktning, och att religionsutvecklingens
stora drag, rätt förstådda, leda tankarna just åt det hållet.
Jag sade ofvan, att striden om tron och vetandet utgör
det mest karaktäristiska, den inre driffjädern i vår andliga
kultur. Det betyder att, när de stora motsatserna kämpat en
betydelsefull strid och utvecklingen sålunda varit rik, så har
kulturen alltid visat en tendens att gå på djupet för att finna
en bättre försoning mellan tro och vetande än någon föregå-
ende tid mäktat gifva. De årtionden, som vi nu närmast ha
bakom oss i vår andliga historia, ha varit rikare än någonsin,
därför längta vi nu alla efter fördjupad insikt både i trons
Bibelforskaren 1908. Haft. 1. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
