Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■64 N. J. GÖEANSSON
problemet på de vägar man förut beträdt, men man anar, att
då ett nytt, ett högre träder fram genom utvecklingen, denna
måste stå i samband med samma företeelse, som gifver sig
tillkänna i människans viljelif och att det alltså finnes en
synpunkt gemensam för frihetsproblemen och naturens och
historiens gåtor. Här har man då säkerligen en fingervisning
om, att vetenskapens ideal, d. v. s. den sanna förståelsen af
tillvaron, i grunden icke kan vara oensartad utan tvärtom öf-
verensstämmande med det, som tron vill fatta för att få fäste
och visshet för hoppet om frälsning. Med andra ord torde
detta kunna uttryckas så, att de djupare tendenserna i samti-
dens filosofi verkligen äro på väg att tillägna sig och utnyttja
den syn på tingen, som vi funnit vara egendomlig för israe-
litisk åskådning, utan att därför den ariska tendensen, som
består i försök till inre naturlig förståelse genom forskning,
gifves tillspillo. Och förhåller sig saken så, äro vi utan tvif-
vel inne i det mest betydelsefulla skedet i vår kulturutveckling
alltsedan renässansens första dagar.
Detta blir så mycket tydligare, om vi nu å andra sidan
taga vår utgångspunkt i idealet om religiös insikt. I den re-
ligiösa kunskapen vill nämligen nutidsmänniskan få sikte på
samma sak, som nu oroar vetenskapen, ehuru den naturligt-
vis därunder känner sig böra gå den väg, som är egendomlig
för människan med religiösa behof. Låtom oss då, såsom
Kierkegaard gjorde, börja med det personliga frälsningsbekym-
ret, ty det är eller bör alltid vara det centrala för den, som
vill komma till kunskap om Gud. Frälsningsbekymret säger:
människan befinner sig i osanningen. Och när så erfarenheten
rådfrågas om hvad som däråt är att göra, kommer det nedslå-
ende svaret, att människan icke har utsikt att uppnå det san-
ningens tillstånd, hvarefter hon trängtar, blott genom att refe-
rera till de redan förvärfvade ideala tillgångarna. Hon finner
det vara nödvändigt, att Gud nalkas henne i tiden, och att hon
begagnar det ögonblick han därvid gifver henne till upprät-
telse och förnyelse. Men kräfver frälsningsbekymret något
sådant och skall den religiösa kunskapen vinna verklig insikt
i hvad som sålunda fordras, då kan denna icke undgå att
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
