Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLINJER TILL EN NY LIFSÅSKÅDNING 81
icke är detsamma som den förutsättningslöse — skall icke
gärna kunna förneka arbetets gedigna och öfverlägsna karaktär,
men vi tillägga, att denna öfverlägsenhet gäller ännu mera det
mångåriga själsarbete, som ligger bakom, än den filosofiskt
utformade tankeprodukt, som vunnit gestalt på bokens 300
sidor. Då förf. häfdar, att sanningen är ett lifvets tillkämpande
af sig själft, och att sanningen upphör att vara sanning för
oss, i den mån denna lifskamp slaknar, så ligger det just nå-
gonting helgjutet i denna arbetets trohet mot sig själft, att i och
med arbetssättet snart sagdt med hvarje rad erbjudes en
konkret illustration till den filosofiska sanning, som förkunnas.
Filosofi är det och vill det vara. För oss att fälla ett
omdöme öfver arbetet är att döma nedifrån uppåt, hvilket
alltid är vanskligt, om ock ej absolut otillbörligt. Skulle vi
emellertid göra det, skulle vi våga en reservation mot arbetets
alltillräcklighet, så skulle det ske just med hänsyn till dess
filosofiska karaktär eller dess värdesättning af filosofien. Eucken
menar, om vi ej misstaga oss, att det är filosofiens uppgift att
prestera nyckeln till tidens djupaste gåta, d. v. s. att det är
på filosofiens plan, som den syntes är att söka, hvilken vår
splittrade och i sin splittring fattiga tid behöfver. Nu är förf.
visserligen för modest för att låtsas om, att han lämnar annat
än riktlinjerna till denna syntes. De riktlinjerna peka, så vidt
vi förstå, alldeles rätt, men de peka upp öfver filosofiens plan,
liksom ock öfver teologiens, upp till religionens, särskildt kri-
stendomens, plan.
En kristen teolog och en andligt kristen människa i all-
mänhet skall utan tvifvel fästa sig vid, att vår filosofiske förf.
aldrig bestämdt häfdar det personliga gudsbegreppet, att »det
andliga lifvet», helhetslifvet», »det gudomliga», stå i dess ställe,
och att följaktligen boken har en panteistisk habitus. Nå väl,
vi frukta icke och fördöma icke panteismen i och för sig; kanske
när allt kommer omkring, kan ingen filosofi komma uppöfver
den; och kanske när allt kommer omkring, är den en nödvän-
dig genomgång till lifvets innersta skattkammare. Men där
inne dominerar religionen, och den är något för mer än pan-
teism. Först i den, i religionen, finner människan och finner
Bibelforskaren 1908. Haf t. 1. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
