Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN 151
ningar: en romersk och en afrikansk eller blott till en, hvil-
ken då vore den afrikanska. I denna »Vetus latina» ha vi
emellertid ett vittne för den västerländska texten.
På Egyptens koptiska dialekter ha vi den fajjumska, mel-
lanegyptiska, blott i några få fragment, den bohairiska, neder-
egyptiska, fullständigt och den sahidiska, den öfveregyptiska, i
många små och några större fragment. Den sistnämnda är be-
tydligt äldre än den bohairiska (mot Westcott-Hort) och den
har, hvilket särskildt är att lägga märke till, västerländsk text-
typ. Alltså i själfva Egypten, där den s. k. neutrala texten
hade sitt hem, där förefanns vid sidan af denna eller t. o. m.
fore denna den västerländska texttypen.
Öfriga öfversättningar af Nya Testamentet: den etiopiska,
armeniska, gotiska, georgiska, persiska, arabiska, gammalsla-
viska äro från senare tid och förutsätta den antiokenska text-
typen.
Af citaten hos kyrkofäderna äro egentligen endast de af
betydelse, som äro äldre än våra äldsta handskrifter, af hvilka
ju ingen går längre tillbaka än till 300-talet. Från och med
Chrysostomus förutsätta de mer eller mindre tydligt den anti-
okenska texten. Men de erbjuda svårigheter särskildt därige-
nom, att det är ovisst, om de citera fritt efter minnet eller
efter en föreliggande text eller om senare afskrifvare korri-
gerat dem efter för dem tillgänglig bibeltext.
Då de s. k. apostoliska fädernas skrifter blott innehålla få
och korta verkliga citat ur Nya Testamentet och dessa i mycket
fri form, hafva de helt naturligt ingen betydelse i och för fast-
ställandet af den ursprungliga texten. Annorlunda är det där-
emot med citaten hos de kyrkofäder, som lefde och verkade
efter dem till inemot 400. Dessa kunna rubriceras i fyra olika
grupper: 1) den syriska, till hvilken höra Tatianus, Aphraates
och Efraim Syrern; 2) den alexandrinska, till hvilken höra Cle-
mens af Alexandria, Origenes, Dionysius och Petrus, Athana-
sius med flere; 3) den Mindre asiatiska och palestinensiska med
Methodius af Patara och Eusebius af Cesarea; 4) den västerländ-
ska med Justinus martyr, Irenaeus, Hippolytus och heretikern
Marcion, hvilka använde det grekiska språket, samt Tertullianus,
Cyprianus och senare Augustinus och Novatianus, som använde
det latinska språket. Alla dessa hafva betydelse med hänsyn
till den västerländska texttypen.
Det framgår af det sagda, att den västerländska texttypen
går tillbaka ända till 100-talet och är icke blott betydligt äldre,
än den s. k. neutrala texttypen, utan äfven mera utbredd än
någon annan. Under sådana omständigheter kan det svårligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
